Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 9 - Radarteknikens utveckling, av Nils-H Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radarteknikens
utveckling
Den gängse uppfattningen av begreppet
"radar" avser ett förfarande, där radiovågor
emitteras från en sändare, reflekteras från vissa
"mål" och uppfångas i en mottagare. För att
fastställa målets karakteristika närmare, t.ex.
ifråga om läge och hastighet, ställs det vissa
fordringar på radarutrustningens egenskaper,
såväl på sändarsidan (modulationstyp,
antenndiagram) som på mottagarsidan (brusfaktor,
signalbehandling), som alla betingas av den
avsedda tillämpningen.
De för alla radartillämpningar gemensamma
dragen summeras i "radarekvationen"
= Y/ Ps AsAmo
T V N k TB 4jtA2
där r är räckvidd, Ps sändarens uteffekt, X
sändarens våglängd, B mottagarens bandbredd,
Fig. 1. I förgrunden en amerikansk transportabel
L-bandsstation från kriget (TPS-1D), där bakom en
modernare experimentantenn under provning.
Civilingenjör Nils-H Lundquist, Stockholm
621.396.96
N mottagarens brusfaktor, k Boltzmann’s
konstant, T temperaturen i °Kelvin, As sändarens
effektiva antennarea, Am mottagarens effektiva
antennarea samt o är målets effektiva
reflexionsarea.
Denna ekvation visar bl.a:
att en räckviddsökning genom höjd
sändar-effekt måste vara mycket påkostande,
effektmässigt och därför även ekonomiskt;
att mottagarkänsligheten siffermässigt inverkar
på samma sätt som sändareffekten på
räckvidden, vilket med hänsyn till
teknikskillnaderna gör känsligheten till ett ekonomiskt mera
tacksamt medel för räckviddsökning;
att antennareans storlek påverkar räckvidden
mera än de två föregående faktorerna samt
att målets reflexionsarea, som varierar med
många tiopotenser mellan olika
tillämpningsområden, just härigenom blir av väsentlig
betydelse för räckvidden.
Andra grundläggande, generella samband
mellan stationsdata och egenskaper kan härledas
genom diskussioner, som bygger på
sammanställningar av radarekvationen med andra
fundamentala teknisk-fysikaliska relationer.
Ett första hänsynstagande gäller
våglängdsvalets inverkan på vinkelnoggrannheten, där man
finner att kortare våglängd ger högre
noggrannhet vid givna fysikaliska dimensioner.
Strålbredden i vinkelgrader kan nämligen
anges till 70 d/X, där d är antennens
tvärdimension och X är våglängden. Genom att tillfoga
förutsättningar om hur sändareffekt (vid given
rörtyp), målarea och mottagarkänslighet
varierar med våglängden, kan man också få
närmare underlag för optimalt våglängdsval.
Mätnoggrannheten i avståndsled bestämmes
vid pulsradar i huvudsak av den använda
pulslängden, som ger bandbredden, men genom
en närmare diskussion av bandbreddskravet
vid olika slag av modulationssystem kan man
visa, att det är sändarens medeleffekt som är
avgörande, och att bandbredden kan utgå som
räckviddsbestämmande faktor; i stället
kommer ur tillämpningssynpunkt mera primära
faktorer, såsom mätnoggrannhet i avstånd och
hastighet, in som dimensioneringsgrunder. För
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
