Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Optimal produktionsplanering, av Alde Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Optimal
produktionsplanering
Vi lever i en tid, då den tekniska utvecklingen
i alla dess faser kan sägas vara expansiv.
Enbart på grund härav har man all anledning att
kritiskt granska och kanske också värdera om
de principer som man i olika företagsfrågor
tillämpar. Icke minst gäller detta
produktionsplaneringen, i synnerhet som man ej alls ägnat
denna viktiga funktion samma intresse som
produktionstekniken i övrigt. Man finner
sällan inom planeringsområdet någon
motsvarighet till all den systematiska utbildning som
bedrives inom arbetsstudieområdet eller den
välvilja som alltid ligger bakom vid bedömning
av nyanskaffning av verktygsmaskiner.
Skäl till omvärdering
av planeringsfunktionen
Fig. 1. Kapitalkostnad per timme för automatiskt styrda maskiner
(nockstyrda typer) jämfört med motsvarande tidigare använda
konventionella maskiner. Varje stapel representerar en automatisk maskin;
–-medelvärdet för de automatiskt styrda, - motsvarande
medelvärde för konventionella maskiner.
Direktör Alde Nilsson, Västerås
658.512
tiden i verkstaden. Vi gör numera ofta
utrustningar i stället för som förr enstaka produkter.
Samordningsproblemet växer därigenom att i
en utrustning ingår ofta komponenter som
erhålles icke bara från olika verkstäder inom
företaget utan också från lager. En del
komponenter kan t.o.m. helt köpas utifrån. Detta
resulterar ovillkorligen i en tendens till ökning
av volymen "varor i arbete". Volymen "varor
i arbete" kan bli alltför stor, om man icke
värderar om sina planeringsprinciper.
På grund av diskontohöjningen, vilken kan
betraktas som en riktig åtgärd i och för sig,
har man även fått höja internräntan stegvis
under senare år. En alldeles självklar men
tyvärr ofta förbisedd följd härav är att
kostnaderna för det bundna kapitalet i "varor i
arbete", råvaru- och halvfabrikatförråd och
färdiglager också vuxit.
Alla är väl medvetna om att våra
produktionsmaskiner blir mer och mer tekniskt
avancerade men samtidigt också dyrare att anskaffa.
Antingen vi vill eller inte tvingas vi över till
att använda numeriskt styrda maskiner för att
kunna hålla jämna steg med utvecklingen i
andra länder och för att icke förlora vår
konkurrenskraft. Detta kommer att medföra, att
kapitalkostnadernas andel i en maskinkostnad
kommer att vara helt dominerande, fig. 1 och 2.
Hur reagerar vi nu inför det växande
kapitalet bundet i vår produktionstekniska
utrustning? Jo, alla, såväl arbetsgivare som
arbetstagareorganisationer, är överens om att
utrustningen måste bättre utnyttjas genom
skiftarbete. Detta underströks också av LO-chefen vid
senaste Arosmässan.
Vad som emellertid kan betecknas som
anmärkningsvärt är, att man sällan tillämpar
samma resonemang visavi kapital bundet i
"varor i arbete". Man kan dock göra den
(förbluffande) iakttagelsen, att detta kan närma sig
nuvärdet av de installerade maskinerna inom
en tyngre industri. För att ta ett konkret
exempel. En tung produkt kan i slutstadiet vara
värd flera hundratusentals kronor. Det är en
vedertagen uppfattning, att maskiner som
representerar ett värde av sådan storlek bör dri-
Det kapital, som är bundet i anläggningar,
maskiner eller produktionsteknisk utrustning
överhuvudtaget, växer och växer snabbt. Våra
produkter — i varje fall inom
kapitalvaruindustrin — blir mer och mer tekniskt
komplicerade och följaktligen också svårare att
tillverka. Deras komplicitet ökar också genomlopps-
Föredrag i Svenska Ingeniörsföreningen för Ekonomi och
Organisation den 19 januari 1962.
Medelvärde
Konventionella
maskiner
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
