Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Skeppsbyggeriet i Sverige 1961, av Ralph Grundell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggeriet i Sverige 1961
Den mellan tekniker och ekonomer ständigt
pågående diskussionen om lönsamma
fartygsstorlekar har under 1961 visat ännu en fas. Under
året har nämligen vid ett japanskt varv
köl-sträckts ett tankfartyg om inte mindre än
130 000 tdw (Tekn. T. 1962 s. 115). Även om
våra svenska varv ej noterat något absolut
storleksrekord, har t.ex. Eriksbergs Mek. Verkstad
i sin orderportfölj en beställning på ett
tankfartyg om 92 000 tdw. Kockums Mek. Verkstad
har under året kölsträckt en 77 000-tonnare och
ett systerfartyg till detta fartyg har
konverterats till 86 000-tonnare.
Tendensen till beställning och bygge av allt
större fartyg gäller även bulklastfartygen.
Dessa har under de senaste åren upptagit en stor
del av varvens nybyggnadskapacitet.
Beträffande linjefartygen begränsas dock dessas
storlek av lastutbudet till de reguljära seglingarna
inom respektive rederis verksamhetsområde.
Den under senare hälften av 1960 ökade
livaktigheten på fraktmarknaden fortsatte under
fjolåret. För första gången på flera år
motsvarade orderingången i stort sett det levererade
tonnaget. Detta är anmärkningsvärt, då
världens sammanlagda varvskapacitet i dag
förmår förnya världshandelsflottan inom loppet
av 10 år, under det att fartygens ekonomiska
livslängd anses vara 20—30 år. Givetvis har de
338
629.12(485)"1961"
investeringar som gjorts av de svenska varven
givit rationaliseringsvinster, som bidragit till
en ökad svensk andel i den sammanlagda
orderingången i världen under 1961.
Svårigheter med att erhålla kvalificerad
arbetskraft inom landet har tvingat flera av
varven att "importera" arbetare från utlandet. För
att behovet av yrkeskunnig arbetskraft skall
täckas, anordnas också yrkesutbildning i olika
former flerstädes inom varvsindustrin.
Under året har Grängesbergsbolagets nya
stålverk i Oxelösund börjat leverera material till
de svenska varven. Den årliga kapaciteten
beräknas uppgå till 300 000 t grovplåt.
Verksamheten vid 21 av landets större varv
framgår av följande tabell:
antal tdw brt
levererade fartyg 1961 . . 75 1 090 000 746 000
sjösatta fartyg 1961 .... 73 1 114 000 757 000
nybeställningar 1961____ 55 1 200 000 720 000
Dessutom har för marinens räkning två
ubåtar sjösatts och en har levererats.
Av det totalt levererade bruttotonnaget, varav
tankfartygen utgjorde 56 %, byggdes 42 % för
norska beställare och 22 % för andra utländska
beställare.
Uddevallavarvet AB (med Sörviksvarvet),
Uddevalla.
Handelsfartyg antal tdw brt hk
[-axeleffekt-]
{+axel-
effekt+}
1961 levererade ... 8 212 610 141 204 88 200
1961 sjösatta...... 8 251 790 161 814 90 250
1/1 1962 sjösatta,
ej levererade ____ 6 239 300 152 200 98 000
1/1 1962 stapelsatta 4 130 700 80700 53 400
Liksom under 1960 levererade Uddevallavarvet även
1961 de svenska varvens största fartygsnybygge,
turbin tankfartyget "Burt S Watson" (Tekn. T. 1961
s. 880), beställt av Ships Inc. (Cities Service
Company), New York. Det överfördes vid leveransen
till Maasvliet Scheepvaart Mij. N.V., Rotterdam, och
är det tredje av sex beställda systerfartyg. Det
fjärde, T/T "Asa V Cail", beställt av California
Transport Corp., San Fransisco, låg vid årsskiftet under
utrustning.
Till det brittiska rederiet London & Overseas
Freighters Ltd. levererades M/T "London Indepen-
TEKNISK T I DS KIM f T 1962 H. 11 227
/ Sverige sjösatt tonnage
’1000 brt
Fig. 1. Sjösatt
tonnage i
Sverige 1951—1961.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
