Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - »Serie 60» — systematiska modellförsök med fartyg, av F H Todd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanta rea koefficient
t.o
LCB-läge
Fig. 3. Förhållandet mellan de prismatiska
koefficienterna för "entrance" och" run" CpE/C pr som
funktion av LCB-läget i "lo av längden mellan
perpen-diklar förut och akterut (—).
Bottenresningen vid midskeppssektionerna
uteslöts i enlighet med modern praxis i USA,
förstäven konstruerades med varierande radie
i stället för ursprungligen konstant, och i
samband med denna ändring ökades även
fartygens "flare" ovan vattenlinjen. Det ansågs, att
akterspant med U-form skulle öka den
propul-siva verkningsgraden och minska faran för
vibrationer.
070 0.7S 0,30
Prismat/sk koefficient för "entrance"
Fig. 4. Spantareakoefficienten (relationstal till största spantarean) som
funktion av den prismatiska koefficienten för "entrance". E anger
kon-struktionss pantnummer.
Fem 6,1 m (20’) långa paraffinmodeller
tillverkades och kördes med "studs" som
turbu-lensstimulatorer i djupvattenbassängen vid
DTMB, som är 15,5 m bred och 6,7 m djup.
Dessa blev modermodeller för "Serie 60"e,
tabell 1. Motståndsförsöken visade att de nya
modellerna i samtliga fall var bättre än
motsvarande modeller i "Serie 57", och att de i de
flesta avseenden var jämförbara med de
verkliga konstruktioner, som låg till grund för de
nya linjerna.
Användning av konstruktionsdiagram
De meddelade kurvorna för spantarea- och
vattenlinjekoefficienter tillsammans med vissa
hjälpkurvor möjliggör för konstruktören att
mycket snabbt erhålla en spantruta, som ger
honom önskad längd, bredd, djupgående,
deplacement och LCB för vilket fartyg som helst,
som ligger inom det område serien täcker.
Ett givet värde på blockkoefficienten (CB)
ger nollspantareakoefficienten (C0),
prismatiska koefficienten (CP) och parallella
mid-skeppsdelens längd (LP), fig. 1. Det önskade
läget på LCB ger motsvarande längd av
"entrance", Le, fig. 2, och kvoten mellan de
prismatiska koefficienterna för "entrance" och
"run", CpE/CpR, fig. 3. (Märk skillnaden
mellan "entrance" och förskepp samt "run" och
akterskepp. Förskepp och akterskepp ligger för
om, respektive akter om L/2, medan "entrance"
och "run" ligger för om, respektive akter om
fartygets parallella mittdel.) De verkliga
värdena på CpE och CPR kan sedan bestämmas ur
ekv. (1), där LR är längden av "run" och LBP
är längden mellan perpendiklar.
Cp • Lbp — Cpe ■ LE + LP + C pr ■ Lr (1)
Ordinatorna på spantareakurvan och för
vattenlinjerna kan erhållas från kurvserier. Varje
exempel visas i fig. 4 och fig. 5. (För det
fullständiga diagrammaterialet se
litteraturförteckningen.) Koefficienterna överför den kända
maximala bredden på varje vattenlinjearea till
ordinator som avsätts med jämn delning efter
längden av "entrance" och "run", och
spantrutan kan därefter uppritas, fig. 6. Med hjälp av
resultaten från släpförsöken med de fem
modermodellerna i "Serie 60" kan motståndskur-
Tabell 2. Deplacementtyngdpunktens läge
långskeppsled för modellerna i "Serie 60"
[-Blockkoefficient-]
{+Block-
koefficient+}
CB
LCB-läge från
Akterut
% av Lbp
Förut
0,60 2,48 1,50 0,51 0,52
0,65 2,46 1,54 0,50 0,38 1,37
0,70 2,05 0,55 0,50 1,54 2,55
0,75 0,48 1,50 2,57 3,46
0.80 0,76 1,45 2,50 3,51
Motståndskoefficienten © = 427,1 •
ett 122 m långt fartyg.
EHP
A2 3 y3
avser
TEKN I SK TIDSKRIFT 1 962 H. 10 J93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
