- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
247

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Nya metoder - Reparation av bergborrar genom pressvetsning, av SHl - Skandium ur uranmalm, av SHl - Formsprutning av keramik, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2.
Uppskuren svets i
borrstång.

för att borrlängd och skärdiameter i allmänhet inte
passar i borrserier för ortdrivning.

Man har emellertid nu vid Sandvikens Jernverk
konstruerat en svetsmaskin (fig. 1), i vilken borrar
kan förses med n}’a nackändar genom
pressvets-ning med induktiv upphettning av svetsstället. Man
kan därför nu erhålla borrar av den längd som
svarar mot skärdiametern genom hopsvetsning av
lämpliga skär- och nackdelar. Svetsningen är
helautomatisk och ger svetsar med mycket god
hållfasthet och jämnhet.

Av stor vikt för borrsjunkningen och
skärslitningen är att spolvattenmängden är tillräcklig. Vid
svetsningen får därför centrumhålets diameter inte
minskas och så sker inte heller (fig. 2). Trots att
svetsningen är relativt billig bör den givetvis utnyttjas
bara för borrar vilkas skär och stång är i så gott skick
att lagningen kan väntas ge skälig ökning av
borrens livslängd (enl. Sandvikens Jernverks AB). SHl

Skandium ur uranmalm

Skandium ined atomnummer 21 kommer närmast
efter ^Ca i periodiska systemet och tillhör
bor-alu-miniumgruppen. Det är en verkligt sällsynt och dyr
metall som på grund av sina speciella egenskaper
efterfrågas trots ett pris av 2 750 $/lb (31,50 kr/g);
för kort tid sedan kostade den 5 000 $/lb (Tekn. T.
1960 s. 402).

Skandium förekommer i spårkvantiteter i många
olika mineral; i mikrokvantiteter finns det i de
flesta uranmalmer, och 50—100 g/t har påvisats i
några mineral, såsom ferberit, lateritisk nickelmalm,
och några bergarter, såsom tung sandsten,
zirkon-och monazitsand. Som huvudbeståndsdel
förekommer skandium i ett fåtal mineral av vilka det
viktigaste är thortveitit, ett skandiumsilikat som nu
kostar mer än dubbelt så mycket som guld.

Vid sur läkning av uranmalm fann man vid en
amerikansk anläggning att lakvätskan innehöll 1
mg/1 Sc203. När uran extraheras ur lakvätska med
0,1-molar dodecylfosforsyra i fotogen och därefter
löses ut ur extraktet med saltsyra stannar
skandium, torium och titan i den organiska fasen och
förgiftar denna så att den efter en tids användning
förlorar sin förmåga att extrahera uran. Den
tvättas därför med en sur fluoridlösning som avlägsnar
gifterna.

Den skandiumhaltiga fluoridlösningens pH ställs
in på 4 med svavelsyra. Härvid erhålls
skandium-och toriumfluorid i fast form, medan titanfluorid
stannar i vattenlösningen. Vid filtrering får man
en filterkaka som innehåller ca 10 % Sc203 och
20 % ThOä.

Filterkakan digereras 4 h med 15 %
natrium-hydroxidlösning av 75—90°C varvid fluoriderna
överförs till hydroxider och en
natriumfluoridlös-ning kan frånskiljas genom filtrering (fig. 1).
Hydr-oxiderna löses i saltsyra, pH ställs in på 4 och Ti,
Zr, Fe och Si fälls ut genom upphettning till 100°C
och filtreras från. Filtratet innehåller skandium samt
litet järn och uran. Det förstnämnda fälls ut som
oxalat med exakt stökiometrisk mängd oxalsyra.

Skandiumoxalatet kalcineras vid mindre än 800°C
till oxid som renas genom lösning i saltsyra,
extraktion av kloriden, dennas utlösning ur
extraktions-medlet till en ren skandiumkloridlösning ur vilken
hydroxiden fälls med ammoniak och kalcineras till
oxid. Dennas renhetsgrad blir över 99,5 % Se/).,
(L D Lash & J B Boss i Journal of Metals aug. 1961
s. 555—558). SHl

Fluoridfilterkaka

Skandiumoxid

Fig. 1. Flytschema
över framställning
av ren
skandium-oxid ur
fluoridfilterkaka från rening
av extraktionsmedel
vid utvinning av
uran.

Formsprutning av keramik

Trådförare för textilmaskiner svarvades förr en i
laget av titandioxid; nu formsprutas 14 på en gång
och behöver sedan bara putsas, brännas och poleras
i trumma; den tidigare poleringen för hand behövs
inte. Detta är ett exempel på de fördelar som till
-lämpningen av plastteknikens formsprutning
erbjuder vid tillverkning av keramikdelar; de är
framför allt:

minskning av kostnaden genom automatisk
gjutning av flera detaljer på en gång;

tillverkning av delar med mer komplicerad form än
som tidigare ansetts ekonomiskt möjligt;

större likhet mellan delarna än som kan uppnås
genom skärande bearbetning med god ekonomi;

arbetsstycken med större ytjämnhet än vid
strängsprutning eller svarvning;
användning av blandningar av material som är
mindre känsliga för variationer i vattenhalt och
luftfuktighet än de blandningar som används vid
vanlig torrpressning eller strängsprutning.

Över ett dussin keramiska material har
formspru-tats i USA under de senaste tre åren, bl.a.
aluminiumoxid, titandioxid, forsterit, zirkon, spinell och
bariumtitanat. Man använder en blandning av
keramiskt material, termoplast och olja, och genom
variation av dess sammansättning kan man reglera
krympningen och lösa de flytproblem som uppstår
vid formsprutning av tunna sektioner.

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free