Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - STF februari - Flygsäkerhet i USA - Halvledarkomponenters tillförlitlighet - Snabbgående dieselmotorer med överladdare - Svensk kemisk industri som exportindustri - Mineralpartiklars beteende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rullningshinder och banbromsar med lina och krok
används dock. Flygplansbränder på marken kan
fördröjas genom att man håller en helikopter, typ
Husky, svävande ovanför med slipströmmen riktad
mot branden. Man får då mer tid på sig att rädda
besättningen. Helikoptern har två motroterade
rotorer på närliggande axlar men saknar stjärtrotor
och cyklisk bladomställarmekanism.
Halvledarkomponenters tillförlitlighet
En allmän undran över halvledarkomponenternas
pålitlighet hade lockat rekordpublik (ca 300
personer) till SER:s sammanträde fredagen den 9 februari
1962. Inledare var Sune Överby från SER (Svenska
Elektronrör), representerande tillverkarna, och Erik
Mårtensson, Saab, förbrukarna.
Överby berättade om de amerikanska, av militära
myndigheter uppställda kvalitetskraven på
halvle-darkomponenter, MIL-specifikationerna. Sådana
finns nu för ca 200 olika typer av komponenter.
MIL-specifikationerna har mindre stränga
motsvarigheter i andra länder, dock ännu ej några civila.
De till specifikationerna knutna
provningsföreskrifterna omfattar elektriska och mekaniska prov (bl.a.
centrifugering till accelerationer samt chocker
motsvarande höga 9-tal för att finna felaktiga
kontakter) samt åldringsprov. Man tror sig ha funnit att
halvledarkomponenter, i motsats till andra
telekom-ponenter, har en med tiden ständigt fallande
felfrekvens. Ur MIL-specifikationerna utvecklas nu i
USA en serie ännu hårdare kvalitetsfordringar
(Su-per-MIL) för bl.a. rymdfartsutrustningar.
Mårtensson polemiserade mot tillverkarnas
frikostighet med löften i databladen, löften som
komponenterna ej alltid infriar. Så t.ex. visade sig en diod,
som enligt databladet skulle tåla lagring vid 200°C,
vara innesluten i ett lackskikt som ej inbränts vid
högre temperatur än 150°C och som fick bestående
skador vid högre temperatur. Annonser bör även
läsas med eftertanke. "Designed to meet
MIL-speci-fications" betyder ordagrant att konstruktören har
ansträngt sig att nå de uppställda kraven men
ingalunda att han har lyckats.
I diskussionen förnekade Överby alt otäta kapslar
nu är ett problem. Däremot kan innesluten fukt ge
störningar och man strävar mot så torrt inre som
möjligt. Viss fukt kan emellertid — liksom enligt
utsagor även silikonfett — ge önskad
strömförstärkning. Accelererade livslängdsprov är praktiskt taget
värdelösa. Kvalitet kostar pengar. Transistorer
enligt Super-MIL kostar överslagsvis det dubbla mot
sådana som fyller MIL-fordringarna.
Snabbgående dieselmotorer med överladdare
Avgasdrivna överladdare och deras användning för
snabbgående dieselmotorer var ämnet för den
föredrags- och diskussionsafton som Mekaniks
Kommitté för Fordons- och Motorteknik höll tisdagen den
13 februari. Kvällens huvudföredrag hölls av en
brittisk expert på överladdare. Erie Kellett från CAV
Ltd i London, som inför ca 100 åhörare
analyserade problemen i fråga om överladdarnas
konstruktion och ekonomi.
Den av en avgasturbin drivna
kompressoröverlad-daren medför att de tunga lastbilarnas och
bussarnas svarta avgasrök till största delen försvinner.
Kompressorn tillför motorn ett luftöverskott som
medför en relativt fullständig förbränning. Kellett
angav att man i Storbritannien uppnått ca 15 %
effektökning eller vinst i drivmedel för stora
lastbilar. Ett fullt realistiskt mål för en nära framtid
är en effektökning på 30 %, och man har
anledning vänta ca 50 % effektökning i fråga om fram-
tida överladdade dieselmotorer i relation till dagens
ej överladdade typer. Det är däremot mindre
troligt, att mindre motorer för personbilar skulle
förses med överladdare. För oltomotorer skulle
överladdare innebära ökade risker för knackningar.
Den svenska bilindustrin är i dag med god
marginal den största avnämaren i Europa av
hjälp-apparater för överladdning. Det pionjärarbete som
gjorts i Sverige och de erfarenheter man lått från
överladdning av direktinsprutade dieselmotorer
beskrevs efter Kelletts föredrag med detaljerad
sakkunskap av Sven Axelson från Scania-Vabis och
Ake Larborn från Volvo (jfr Tekn. T. 1961 s. 1331).
Svensk kemisk industri som exportindustri
Vid sin sammankomst onsdagen den 14 februari
fick SKR av sin gästföreläsare Sten Larsson,
direktör vid Mo & Domsjö AB, höra att 1960-talet för den
svenska kemiska industrin kommer att präglas mer
av försäljarens än ingenjörens insatser.
Den svenska marknaden är alltför liten för att i
den hårdnande konkurrensen kunna bära en
industri som kan hävda sig internationellt. Det är ej
ovanligt alt svensk kemisk industri exporterar 70 %
av sin produktion. De stora marknaderna har
framtvingat stora serier, mycket hög kvalitet och behov
av lagring i bulk nära kunderna. Trots en viss
överproduktion och allt större utländska kemikoncerner
har dock mindre företag möjligheter att hävda sig,
om exportmarknaden inte spärras av höga tullar.
"Swedish design" hjälper inte. Butylacetat av hög
kvalitet är butylacetat. Framgången bygger till
stot-del på smidig försäljningsorganisation och -politik
med förtroende mellan leverantör, agent och kund,
kännedom om marknaden även utanför det egna
sortimentet och — ett lagom skärande av skivor av
varje stor konkurrent.
Den svenska kemiska industrins eftersläpning
internationellt sett kan bli verkligt farlig om inte
drägliga villkor kan skapas inom den gemensamma
marknaden. Trots de fördelar ett litet företag med
minimum av byråkrati och inre splittring kan ha
gentemot de stora utländska koncernerna, innebär
en tull på 15—20 % inom dessas område att vi
inte kan konkurrera. Vår hemmamarknad kan
dessutom drabbas av dumping.
Vid den efterföljande livliga och långa
diskussionen ställdes bl.a. frågan om inte svenska industrier
kunde bilda dotterbolag innanför EEC:s tullbarriär.
Möjligheterna för detta bedömde flera deltagare som
små, särskilt för tyngre industri, som ofta är
vertikalt integrerad via kraftverk, råvaror osv. fram till
slutprodukterna. Att flytta så stora enheter och helst
göra dem ännu större utomlands ansågs ogörligt,
möjligen med undantag för läkemedelstillverkning.
Svensk kemisk "know-how" är ingen exportvara,
vårt licensberoende är ganska stort.
Mineralpartiklars beteende
Vid Svenska Bergsmannaföreningens
årssammanträde den 16 februari 1962 talade P G Kihlstedt, KTH,
om "Mineralpartiklarna och deras beteendemönster".
Partiklarna bygges upp av korn av det mineral man
eftersträvar att anrika fram och därför är
mineralkornens renkrossningsfråga av central betydelse. Vid
krossning och målning får man en statistiskt
bestämd partikelfördelning ofta åskådliggjord som en
rät linje i lämplig logskala. Även kornstorlekarna
ner mot 1 |im ligger på samma linje. Kihlstedt
införde värdet Cub ~ S • V^a» där S är specifika ytan
och Km den siktöppning genom vilket 80 % av
godset passerar. Klasseringskvoten Crb minskar vid ökad
finmalning och det nya värdet knyter samman både
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
