Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - STF februari - Hur öka maskindetaljers hållfasthet? - Böcker - Skeppet, av N Lll - Ackordsformler, av Harald Ager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der avsedda att Öka maskindetaljers hållfasthet,
inledningsföredraget hölls av E Gassner från
Laboratorium für Betriebsfestigkeit, Darmstadt.
Gassner definierade och exemplifierade
inledningsvis de olika spänningstyper och
spänningsfördel-ningar, som kan erhållas i stavar med varierande
sektion utan och med inskärningar.
Genom införande av nya spänningar i detaljens
ytskikt av med hänsyn till detaljens funktion lämplig
storlek samt med lämpliga metoder, kan
utmattningshållfastheten påverkas i gynnsam riktning. Så
t.ex. uppkolas bladfjädrar bl.a. i Ryssland för att
höja utmattningshållfastheten. En annan bra metod
är badnitrering. Wöhler-diagram, som visade
effekten av olika metoder, visades. Ytjämnheten på
detaljen före behandling för ökning av
utmattningshållfastheten är av stor betydelse, bättre yta ger
ökad effekt. Vid gasnitrering påverkar ytjämnheten
visserligen inte teoretiskt resultaten, men den bör
ändå enligt Gassner väljas god. Bland övriga
metoder för vilka resultat redovisades i diagramform kan
nämnas kulblästring, valsning av hålkälar,
flam-härdning och gasnitrering.
Gassner betonade slutligen vikten av att man för
varje ändamål väljer den lämpligaste
spänningsfördelningen.
Vid den efterföljande synnerligen livliga
diskussionen behandlades bl.a. problemet rullade gängor.
Rullning till full gänga ansågs av Gassner ge
ogynnsam spänningsfördelning. Det är bättre att först
skära gängan och därefter rulla den i bottnen.
Gränsen för hur långt man bör gå med
hårdhetsökningen genom kallbearbetning kan endast
fastställas experimentellt. Det bör observeras att
inhomogeniteter i materialet stör spänningstillståndet.
Många frågor kan i dag ej besvaras
tillfredsställande, då tillräckligt antal jämförande provningar inte
utförts, men riktvärden kan i de flesta fall anges.
■•••v •:•" böcker
Skeppet, av Björn Landström. Forum, Stockholm
1961. 310 s., 810 fig. 95 kr.
Detta praktverk ger en översikt i ord och bild av
skeppets historia från den primitiva flotten till den
atomdrivna ubåten. Förf., som är finländare, har
haft en mångsidig verksamhet, bl.a. som
reklam-tecknare och sagoillustratör. Hans dominerande
intresse har med åren blivit båtar och skepp i
kombination med sjöfartshistoria, inom vilket
ämnesområde han utgivit flera arbeten, innan Skeppet
kunde bli färdigt för publicering.
Förf:s förnämsta insats med detta verk är att han
söker rekonstruera båtar och skepp varom man nu
kan veta mycket litet. För detta använder han först
tillgängligt arkeologiskt och historiskt material,
vilket han noga redovisar i ord och bild. Därefter
bygger han på med hjälp av egen erfarenhet och
skepps-teknisk sakkunskap tills han kan framställa en i
väsentliga delar komplett bild. I "Skeppet" lever på
detta sätt upp försvunna tidsåldrars viktigaste
hjälpmedel för transport över vatten.
Förf. ägnar stort intresse åt de gammalegyptiska
fartygen och kommer därefter in på egeiska
bronsåldersfartyg, på grekiska krigs- och handelsfartyg
samt på olika slags romerska skepp. Därefter går
han över till gamla skandinaviska farkoster, såsom
den danska Hjortspringbåten och de norska
Ose-berg- och Gokstadskeppen. Hansakoggen beskrivs,
likaså en del engelska skeppstyper från 1200- och
1300-talen. Sedan återgår han till Medelhavet och
lämnar en historik om latinseglet där, vilken kan
spåras till 800-talet och sedan användas under
många sekel.
Utvecklingen gick så småningom mot två- och
tre-mastade skepp. Mot slutet av 1400-talet framkom
ka-racken och skeppen fick höga för- och akterkastell.
På Kolumbus’ "Santa Maria" (1492) fanns sådana
kastell. Vid 1500-talets ingång blev ståtliga tre- och
fyrmastade fartyg ganska vanliga och ritningar till
ett flertal praktfulla dylika skepp visas. Under
1600-talet växte krigsskeppen alltmer i storlek, och
sådana bjässar som det engelska rikt utsmyckade
100-kanonskeppet "Sovereign of the Seas" (1637)
tillkom. Förf. ägnar ett 70-tal sidor åt 1600- och
1700-talens seglande krigs- och handelsfartyg. Han tar
också med seglande farkoster på Nilen, kinesiska
djonker, söderhavskanoter m.m.
I sista fjärdedelen av boken behandlas
maskindrivna farkoster. De första ångbåtarna med skovelhjul
beskrivs, och bl.a. visas "Charlotte Dundas" och
"Clermont". Jätteskeppet "Great Eastern" med
både segel och ångmaskineri, vilket drev propeller och
hjul, är givetvis med.
Så kommer ett kapitel om örlogsfartygen och ångan
med bl.a. "Merrimack" och "Monitor". I
fortsättningen visas åtskilliga bekanta krigsfartyg, såsom
slagskeppet "Dreadnought" och slagkryssaren
"Hood", hangarfartygen "Lexington" och
"Saratoga". Vidare följer olika typer torpedbåtar, jagare
och ubåtar. T.o.in. den atomdrivna ubåten
"Nauti-lus" (1954) är medtagen.
Av berömda handelsfartyg framhålles de
transatlantiska passagerarångarna "Mauretania",
"Normandie", "Queen Mary" och "United States". De
nyare lastfartygens utveckling berörs också, från
kustfartyg till lastlinjefartyg och tankfartyg.
Därefter kommer ett par sidor om bogserare och
isbrytare.
Boken avslutas med en förteckning över källor
samt ett utförligt register.
Innehållet i detta populärt hållna bokverk är
vitt-famnande och intressant i många avseenden. Det
ovanligt rikhaltiga illustrationsmaterialet är av
yppersta klass och vittnar om förf:s stora konstnärliga
begåvning. Den typografiska utstyrseln är
förstklassig. " ’ N Lit
Ackordsformler, av Erland Lind. SAF nr 11,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Stockholm 1961.
52 s. 6 kr.
Förf. till denna skrift är knuten till SAF:s
expert-och informationsavdelning. Häftet ersätter en sedan
flera år utgången publikation "Ackordslöneplaner"
av Bengt C Heyman och Nils Holgerson, utgiven
1950.
I skriften behandlas de viktigaste typerna av
ackord, varvid för var och en härledes de formler,
som kommer till användning vid beräkning av
ackordsförtjänst, ackordsbelopp och den direkta
lönekostnaden per producerad enhet. Framställningen
är objektiv, och förf. diskuterar ej olika
ackords-typers för- och nackdelar och ej heller den faktiska
förekomsten av olika ackordslönetyper i Sverige.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
