Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Oljeledningar i Sverige? av civilingenjör Henry Åberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handelsdepartementets oljeutredning fastslog i
sitt utlåtande 1948 om en ledning från
västkusten till östkusten över en rad mellanliggande
industriorter, att kostnaden för transport av
olja vid de transportmängder man räknade med
skulle avsevärt understiga frakttaxorna för
tanktransport.
Förutsättningarna för en rationalisering av
oljetransporterna genom övergång till
rörledningar har sedan slutet på 1940-talet i hög grad
förbättrats i och med oljekonsumtionens starka
tillväxt, fig. 2. Konsumtionsökningen för de
oljor, som brukar anses ekonomiskt pumpbara,
till inemot den trefaldiga sedan 1948 måste ha
sin motsvarighet för transportmängdens
tillväxt på åtskilliga sträckor under samma
tidrymd och har säkerligen ökat mer än så på
enstaka håll.
Oljeledningsplanerna 1948
Att planerna på oljeledningar övergavs 1948
berodde på förhållandena inom den
internationella oljemarknaden. Oljeutredningen
nödgades sålunda konstatera, att en betydande
stegring av oljepriserna ägt rum på grund av en
allmän brist på raffinerad olja på
världsmarknaden. En övergång i stor skala från kol till
olja inom industrin vore därför tills vidare inte
att vänta. Det var ovisst om oljemängden skulle
bli tillräckligt stor för att göra det övervägda
ledningsprojektet lönsamt inom den
tioårsperiod, som kalkylerna avsåg.
Härtill kom, att den då begynnande
förskjutningen av oljetillförseln från USA och
Venezuela till Mellersta Östern skedde under en
förändring av proportionerna mellan de olika
typerna av importerade oljor. På längre sikt
väntade man att industrin till sitt förfogande skulle
få huvudsakligen oljor av tyngre, för
pumpning betydligt mindre lämpad typ än
amerikansk eldningsolja 3.
I det tidsläge, varunder utredningen bedrevs,
var det sålunda omöjligt att avgöra om, och
i så fall när och i vilka kvantiteter, sådana
oljor kunde stå till förfogande, som var
lämpliga för transport över långa avstånd genom
ledning. Man föreslog därför, att frågan skulle
tas upp till omprövning vid en senare
tidpunkt, då läget på den internationella
oljemarknaden bättre kunde överblickas.
Dagens betingelser
Gynnsamma omständigheter
Stora förändringar har inträffat under den tid,
som gått sedan dess. För varje år har
oljeutvinningen vuxit, samtidigt som nya mäktiga
oljefyndigheter påträffats och alltjämt
påträffas i sådan takt, att de kända oljereserverna år
från år ökat snabbare än oljeutvinningen, fig. 3.
Det allt större utbudet av olja har ökat dennas
konkurrenskraft gentemot andra bränslen och
medfört en synnerligen kraftig ökning av såväl
oljornas andel av den totala
bränsleförbrukningen som absolut.
I Sverige har man som väntat successivt
övergått till tyngre oljor, än som lämpligen kan
pumpas. Verkningarna härav på den totala
förbrukningen av eldningsolja 3 och lättare oljor
har emellertid mer än uppvägts av
nytillkommande behov, så att förbrukningen av dessa
som förut nämnts nästan trefaldigats.
Alla ogynnsamma omständigheter, som
föranledde att oljeledningsplanerna 1948 sköts på
framtiden, har förbytts i sin motsats.
Tillgången på olja och behovet av oljetransporter är nu
avsevärt gynnsammare för rationella
transporter genom oljeledningar, och man är viss om
att detta förhållande kommer att bestå och
ytterligare förbättras under överskådlig tid
framåt.
Ogynnsamma omständigheter
Emellertid har också betydelsefulla faktorer
utvecklats ogynnsamt. Detta gäller främst
kapitalräntan samt arbets- och materialkostnaderna.
Ränta och avskrivning på
anläggningskapitalet, de praktiskt taget enda fullt fasta kostna-
Fig. 2.
Oljeförbrukningen i
Sverige under
1948—1960.
Fig. 3. Världens
oljereserver och
oljeproduktion
1950—1960;
– reserver
kända vid ärets [-slut,–-årsproduktion.-]
{+slut,–-årspro-
duktion.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
