Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Flottningens tekniska rationalisering, av Joakim Staël von Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
däremot ökat högst väsentligt är den
biltrans-porterade kvantiteten, beroende på större uttag
ur våra skogar, kanske främst av sådant virke,
som ej lämpar sig för flottning, och på att
man börjat använda stora kvantiteter lövvirke
som råvara för massaframställning. Lövvirket
kan icke flottas utan måste transporteras på
bil eller järnväg.
Vi är inne i en omställningsperiod. Våra
flottleder byggdes ut under en tid, då det
saknades vägar och därför flottning var det enda
möjliga transportsättet och tillgången på billig
arbetskraft var god. Det är därför naturligt,
att det finns många små arbetskrävande
flottleder, som måste läggas ner, därför att
transporten nu kan utföras billigare på annat sätt.
Det torde dröja länge än, innan vägnätet är
utbyggt till sådan täthet och standard att
flottningen i de stora flottlederna ej längre är
lönande. Så länge kostnaden per tonkm för
flottning i våra huvudflottleder uppgår till 0,2—0,5
öre och i de större bivattendragen till kanske
0,5 till 3 öre mot kostnaden för bilkörning på
motsvarande sträckor, som uppgår till 10—15
öre, torde alltjämt stora kvantiteter komma att
flottas.
Flottning — skiljning
Det som i dagligt tal innefattas i begreppet
flottning består av två vitt skilda
arbetsmoment, nämligen själva flottningen, dvs.
transporten av stockarna från den plats, där de
tillförts flottleden uppe i skogslandet, och fram
till industrier i inlandet eller vanligare till
kusten samt särskiljningen av virket, så att det
kan återlämnas till sina rätta ägare.
Kostnads-mässigt drar flottningsarbetet omkring två
tredjedelar av vad man normalt kallar
flott-ningskostnad och skiljningen en tredjedel.
Skillnaden på flottningsarbetet i dag och då
man först började flotta är, att man då
använde flottleden sådan som Vår Herre hade
skapat den och hade mycket små möjligheter
att påverka dess utformning. Möjligheterna var
små, då praktiskt taget alla åtgärder skulle
utföras för hand och med handverktyg. Den
moderna byggnads- och maskintekniken har
revolutionerat även flottningen och skapat
förutsättningar för att flottningstransporten även
i dag är konkurrenskraftig.
Huvudredskapet för flottning är i dag liksom
för mer än hundra år sedan flottarhaken, fig. 1.
Grundidén är densamma då som nu, även om
varje ådal, ja hart när varje enskild flottare
söker ge den sin individuella utformning i
någon liten detalj, som han anser gör haken
säkrare och effektivare.
Flottled
I fråga om flottleder måste man numera skilja
mellan sådana som ännu endast reglerats eller
inrättas för flottning, och sådana som byggts ut
för vattenkraft- eller regleringsändamål. I den
av kraftverksutbyggnader icke berörda flott-
Fiy. 3. Ledmur
av
betongelement i
huvudälv.
leden eftersträvar man kanalformen, där
vattenstånd och vattenföring kan variera men
stränderna förblir jämna och vattendjupet
tillräckligt. Ingen skall dock tro, att vi på något
sätt kommit så långt med rationaliseringen av
våra flottleder, att de tillnärmelsevis liknar
kanaler. Många och stora
"kanaliserings"-åtgär-der har gjorts under senare år, men de
sträckor som är berörda och över huvud taget
om-gjorda är försvinnande små i förhållande till
den totala flottledslängden över 32 000 km. Det
är endast en del av de besvärligaste
passagerna som man ännu hunnit göra någonting åt.
De stora älvarna har flottningsföreningarna
icke kunnat reglera i avseende på
vattenföring-en, så att man kunnat fördela den jämnare
under en längre period. Därtill är erforderliga
åtgärder alltför ingripande och
kostnadskrävande.
Dammar
I de många små flottlederna däremot har man
möjliggjort flottning genom att bygga otaliga
mindre dammar, där man samlar smältvattnet
Fig. i.
Traktor-rensad flottled.
276 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
