Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Flottningens tekniska rationalisering, av Joakim Staël von Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13.
Framtidsbild? Flottning av flis fy
lida plastklot.
manuell insats, har man nu dammvattenytor
med små variationer, där isen på många
ställen blir spolierad på grund av korttidsreglering
och ändrade strömförhållanden. Man tvingas
anordna virkesavlägg på land. Det kan bli
avsevärda kvantiteter virke som måste föras ut
i flottleden från sådana avläggsplatser. Man
har där inrättat sig för att göra utrullningen
med hjälp av traktorer. Detta tarvar speciell
omsorg vid uppläggningen av virket, men
utrullningen blir snabb och billig.
Genom kraftverksutbyggnaderna har
flottningen kommit att ändra karaktär på de berörda
sträckorna och nya arbetsmetoder har måst
införas. I regel har problemen kunnat lösas i
gott samarbete mellan flottare och
kraftverksbyggare. De tekniska lösningarna har man i
regel haft lättare att enas om än de ekonomiska
uppgörelserna. I den utbyggda älven går
flottningen kanske säkrare fram, då man inte
riskerar att "torka fast" på grund av lågvatten,
men arbetet har förlorat mycket av den
tjusning det innebar att föra en ofta ojämn kamp
med stigande och fallande vatten.
F«yg
Flyget har medfört möjligheter till att
underlätta flottningsarbetet, framför allt
övervakningen, men har ännu så länge använts
förvånansvärt litet. Från något hundratal meters
höjd kan man tydligt urskilja varenda stock i
vattendraget. På kort tid kan därför den
flyg-spanande flottaren få en absolut säker
överblick över de många gånger vidsträckta och
svåråtkomliga områden, där han skall
ombesörja att folk och material sätts in på rätt plats.
Flygfotografering medger god och snabb samt
noggrann kartläggning av områden, där
åtgärder behöver vidtas. Om fotograferingen utförs
vid lämpliga ljusförhållanden får man en karta
icke bara av området ovanför vattenytan utan
även av grundförhållanden ner till ett par
meters djup.
Flyg har även använts för att spruta hormon-
preparat över de mycket stora områden i våra
flottleder, som är igenvuxna med ris, fig. 11.
Denna metod att utrota buskvegetationen är ju
mycket snabb och effektiv jämfört med den
gamla, där man för hand måste hugga riset,
släpa ihop det och bränna det. Även
helikopter fick man bruk av under flottningen 1961 i
en norrlandsälv, när det roddarlag, som skulle
lossa en svår utbröt, förlorade sin båt i
samband med att de steg i land på bröten. Då
arméns helikopterskola övade i närheten, befanns
den enklaste och säkraste lösningen vara att
låta en helikopter hämta de tre mannarna från
bröten. Det lär även ha förekommit att
svåråtkomliga brötar sprängts av manskap, som satts
ned från helikopter. Med nuvarande kostnad
för flygning med helikopter är dock åtgärder
av detta slag icke ekonomiska, men kanske det
inte dröjer länge förrän särskilda brötlossarlag
förflyttas med helikopter längs våra älvar.
Mekanisk skiljning
De sorteringsanläggningar som nu projekteras
vid de flesta av våra större älvar får betydligt
högre mekaniseringsgrad än våra nuvarande.
Frånsett vissa smärre åtgärder, såsom
strömbil-dare, taggvalsar för virkesinmatning och
dylikt ser det nu i stort sett ut som det gjort
under flera tiotal år, fig. 12. Det är stora
arbetsstyrkor som fordras för att man under de
korta sommarmånaderna skall hinna sortera
virket i de större älvarna. Tillräcklig,
någorlunda kvalificerad arbetskraft går snart inte
att uppbringa för detta arbete under
semestertid. Det är därför arbetskraftfrågan i förening
med de årligen stigande lönerna, som nu
aktualiserat en mycket snar lösning av
sorteringsanläggningarnas rationalisering.
Resultat
De åtgärder av olika slag, som berörts, har alla
bidragit till att arbetskraftåtgången för
genomförande av flottningen har kunnat nedbringas
väsentligt. Under de senaste tio åren har
arbetskraftåtgången per utflottad enhet
nedbringats med ca 30 vilket måste anses vara ett
gott resultat, som gett god utdelning på
investerade medel. Med de ständigt stigande
arbetslönerna och den framför allt i Norrland allt
större svårigheten att uppbringa erforderlig
arbetskraft för detta säsongbetonade arbete
måste dock rationaliseringen drivas ännu
mycket längre, om inte flottningen skall komma på
efterkälken i konkurrens med andra
transportmedel. Att vi i de mekaniska sorteringarna står
inför en radikal lösning av såväl själva
sorteringsmetoden som arbetskraftbehovet torde
vara klart.
Såsom en utopisk bild av flottningen kan till
slut anges att man i Kanada på allvar lär ha
gjort experiment med att hugga upp virket till
flis redan i skogen och sedan flotta flisen
innesluten i plastklot ned till industrierna, fig. 13
(Tekn. T. 1960 s. 640).
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
