- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
287

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Havsflottning, av Nils Gripenberg - Rena stabila ädelgasisotoper - Snabbare bearbetning av stål - Enfibertråd av polypropen - Delar av Monel-pulver - Andras erfarenheter - Laser med kontinuerlig strålning, av Mats Viggh - Molybdendisulfid som fast smörjmedel, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagning. Dessutom kan virket året runt intagas
i fabriken och tjänstgör som en synnerligen
värdefull buffert, som helt utjämnar alla
variationer i landtransportvolymen utan att man
behöver tillgripa en dyrbar vedgårdshantering.

Det låga priset per tonkm gör det därtill
möjligt för skogsindustrin att förvärva sina
marginalkvantiteter inom mycket stora
transportavstånd utan att hemtagningskostnaden alltför
mycket överstiger motsvarande kostnad för
hemmavirket.

Man torde därför utan överdrift våga påstå,
att ett utnyttjande av de transport- och
lagringsmöjligheter, som havsflottningen medger,
är ett direkt villkor för den stora
norrlandsindustrins ekonomiska konkurrenskraft och
därmed för dess existens.

Rationalisering

Trots transportsättets stora fördelar och
relativt blygsamma kostnad, uttryckt i kr/tonkm,
finns även inom detta område stor plats för
rationalisering och kanske framförallt
forskning. Tekniskt kan flottläggningen säkert
förbättras och förbilligas, fig. 7,
arbetsförhållandena kan ändras och säsongarbetaren borde
genom att andra närliggande arbetsområden
utnyttjas kunna göras till årsarbetare.
Havsflottarnas sjövärdighet måste förbättras och
spillrisken minskas, men framförallt måste
frågan om flottarnas form, storlek och
inbördes avstånd m.m. undersökas av vetenskaplig
expertis för att den allt dyrare dragkraften
framdeles skall kunna utnyttjas på ett
ekonomiskt riktigare sätt.

Rena stabila ädelgasisotoper kan nu erhållas
från Oak Ridge National Laboratory där man
anrikar krypton-86 från 17,37 % naturlig halt till
99,97 % renhetsgrad samt neon-22 från 8,82 %
till 99,95 % och argon-36 från 0,337 % till 99,95 %.
De rena isotoperna kostar 7,50, 7,55 och 6,70 $/cms
respektive. De framställs genom en termisk
diffu-sionsprocess.

Snabbare bearbetning av stål lovar amerikanska,
tellurhaltiga material. Ett företag uppger att dess
stål kan bearbetas 3,5 gånger så fort som vanligt
stål för skruvar, och ett annat meddelar att vissa
maskindelar kan göras på hälften så lång tid
med dess stål som med ett jämförbart btyhaltigt
stål.

Enfibertråd av polypropen tillverkas nu i
halvstor skala i en brittisk fabrik under handelsnamnet
Ulstron. Produktion i full industriell skala börjar
vid slutet av 1961 i en anläggning för 2 300 t/år.
Den höghållfasta fibern kommer i första hand att
användas till linor och fisknät.

Delar av Monel-pulver kan användas vid upp till

540°C. De är starka, duktila och resistenta mot de
flesta kemikalier utom starka syror och
svavelhaltiga gaser. Materialets brottgräns är 21 kp/mm2 och
0,1-gräns 15,4 kp/mm2. Det innehåller nominellt
67 % Ni och 30 % Cu; resten är Fe, Mn och Si.

0 x andras erfarenheter

Laser med kontinuerlig strålning

Den hittills mest använda typen av laser (Tekn. T.
1961 s. 12, 189, 911 och 1037) använder syntetisk
rubin som aktivt material. Toppeffekter av
storleksordningen MW har uppnåtts, men endast i pulser.
För de flesta tilltänkta tillämpningar önskar man
kontinuerlig strålning.

Vid Bell Telephone Laboratories kunde man med
en kristall av kalcium, volfram och neodymium
under fem minuter registrera ca 2 mW vid en våglängd
av 10 650 Å (infrarött). Den lampa som användes
för att belysa kristallen lämnade 1 kW, och
lampan och kristallen var placerade i var sin fokallinje
i en elliptisk cylinder. Kristallen kyldes till 18°K
med flytande kväve.

Två olika sätt att öka uteffekten kommer nu att
provas. Strontiummolybdat dopat med neodymium
anses ha än bättre egenskaper än det nu använda
materialet, och i stället för att försilvra kristallens
ändytor kommer man att belägga dessa med ett
dielektriskt skikt som ger reflexion. Om uteffekten
kan ökas över 1 W anser man att definitivt
genombrott för lasern kan väntas på ett flertal områden,
bl.a. kommunikation över långa avstånd,
bearbetning av metaller och dopplerradar med hög
noggrannhet. Medicinska användningsområden är även
aktuella. Man har redan utfört lyckade
ögonopera-tioner med puls-laser, såsom fastsvetsning av
lossnad regnbågshinna (Electronic News 25 dec. 1961
s. 18; 1 jan. 1962 s. 1 och 30). Mats Viggh

Molybdendisulfid som fast smörjmedel

Man använder i dag fyra typer av fasta
smörjmedel, innehållande molybdendisulfid eller grafit, en
blandning av dessa eller blandningar av dem med
andra fasta ämnen.

Hartsbundna smörjmedel har en härdplast som
bindemedel. Denna typ är en smörjande lack som
måste brännas. En intim kontakt mellan de
smörjande partiklarna och lagerytorna erhålls vid
användning av en dispersion av smörjmedlet i en
vätska som alkohol eller Freon.

Molybdendisulfid, anbringad genom trumling av
delarna tillsammans med det torra smörjande
pulvret och ett speciellt material, såsom kork, tallkottar
eller asbest, tål visserligen relativt liten belastning
och har relativt liten livslängd, men är idealisk för
små delar, såsom skruvar och nitar, som inte kan
beläggas med ett bundet smörjmedel.

Metallbundna smörjmedel har en metall i stället
för en plast som bindemedel. De lär sakna de
begränsningar som hartsbundna smörjmedel har och
kan användas bl.a. vid avsevärt större glidhastighet.

Av de fyra typerna har hartsbunden
molybdendisulfid i dag den största användningen. Den har
utmärkt vidhäftning, låg friktionskoefficient och
utmärkt förmåga att bära belastning. Den kan
utnyttjas för minskning av friktionen och slitningen och

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 287

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free