- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
290

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Mekaniska timmerskiljen i Ängermanälven och Dalälven, av Bo G A Jonsson och Gösta Wikberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kr/tonkm

Tabell 2. Svenska Cellulosa AB:s rundvirkestransporter 1957

Transportmetod

[-Transportarbete-]

{+Transport-
arbete+}
Mtonkm %

Transportarbetskostnad
Mkr. % kr/tonkm Index

Flottning ............... 227,0 60 11,4 23 0,055 1,0
36,5 10 9,1 19 0,25 4,6
Havsflottning ........... 110,0 29 5,5 11 0,050 0,91
Häst- och traktortransport 4,2 1 22,7 47 5,4 98
Samtliga transportmetoder 377,7 100 48,7 100 — —

Fig. 2. Transportkostnader för rundvirke i Sverige
1953—1958 samt Svenska Cellulosa AB.s (SCA)
motsvarande värden 1957; - flottning,–-lastbil,

+ + + järnväg.

km 1958. Antalet flottningsföreningar var fyra
och antalet flottande medlemmar var detta år
29. Av den totalt tillsläppta flottgodsmängden
under 1958 på 1,43 milj. m3 eller 19,5 milj.
stockar utgjordes 51 % av sulfitved, 23 % av
sulfatved och 26 % av sågtimmer.
Medelkubikinnehållet per stock var 73 dm3.

Virket i Ångermanälven är apterat i fallande
längder. Skiljningen sker i ett skilje i Sandslån
i älvens nedre del, ej långt från Hammarbron
vid Nyland, fig. 3.

De totala gemensamma kostnaderna som be-

Fig. 3. Sandslåns
skilje med
timmermagasin. Det
planerade
mekaniska skiljet
markerat
nedtill t.v.

ekonomisk kalkyl. Man känner t.ex. ej varken
detaljerat eller totalt den timmersjunkning som
sker under flottningen. Flera andra kostnader
som bör belasta flottningen redovisas ej heller
i den offentliga statistiken. Å andra sidan kan
man nu ej heller entydigt ånge kostnaderna
för investeringar och underhåll för de vägar
som skulle krävas för en total landtransport,
liksom ej heller för de ökade
underhållsåtgärder och ombyggnader som i så fall skulle
krävas för det befintliga vägnätet. Någon
möjlighet att ekonomiskt jämföra de båda
transportmetoderna med hänsyn till arbetarskydd och
trafiksäkerhet har man nu ej heller. En
avvägning av transportsättens för- och nackdelar
med den angivna nationalekonomiska vinsten
som bakgrund talar emellertid för att skiljning
av stockar i samband med älvtransport
kommer att förbli ett nödvändigt arbete, som dock
kan rationaliseras genom mekanisering och
automatisering.

Flottningen i Ångermanälven

De älvar som dominerar flottgodsmängden i
Sverige är Ångermanälven, Dalälven och
Ljusnan. I var ocli en av dessa tillsläpps vanligen
mer än 20 milj. stockar årligen.

I Ångermanälvens dalgång växer det mer gran
än tall. Det virke som flottas är därför till stor
del gran, som är råvara till sulfitmassa och
slipmassa. Huvuddelen av flottgodsmängden
förädlas i fabrikerna i Ångermanälvens ådal.
Till sulfatfabrikerna hämtas virke med
timmersläp från ådalar med överskott på tall.

Längden av flottlederna i Ångermanälven är
ca 3 700 km. Den trafikerade längden var 2 751

290 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free