Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Mekaniska timmerskiljen i Ängermanälven och Dalälven, av Bo G A Jonsson och Gösta Wikberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tör, och en enstocksmatare, fig. 14, överförs
till sorteringstransportören, fig. 15.
Anläggningen drivs helt synkront mellan enstocksmataren
och sorteringstransportören. Övriga delar drivs
med kedjeväxlar från den sistnämnda.
Drifterfarenheter
Anläggningen har varit i drift en relativt kort
tid, varför de erfarenheter som erhållits ej har
ett omfång som fordras för en definitiv
bedömning av alla detaljer.
Timmeravskiljaren har efter smärre
justeringar fungerat tillfredsställande och har uppnått
den beräknade skiljningsförmågan på 7 000—
8 000 stockar per timme.
Rullbanans uppdelning i två delar orsakade
vid driftens början en del problem, men
genom att senare låta mittuppdelningen genom en
bom fortsätta fram till virkesregleraren, fig. 13,
erhöll man en tillfredsställande uppdelning.
Som bierfarenhet av arbetet framgick att alla
övergångar mellan tratt och rullbana måste ges
rundade konturer och mjuka former för virkets
upprätning i transportriktningen.
Upptagningstransportören har särskilt vid
jämn virkesbelastning i intagsfickan fungerat
tillfredsställande. Utformningen av dess
medbringas gör att stockarna lastas på effektivt
och att de ej lägger sig snett över
transportören. Svårigheter har emellertid uppstått vid
övergången till enstocksmataren, förmodligen
beroende på att stockarna är relativt korta och
lätta samt att intrimningstiden för personalen
som dirigerar denna detalj varit för kort.
Sorteringstransportören har uppfyllt
förväntningarna och pålastningen till vagnarnas
krokar har fungerat tillfredsställande vid prov
med upp till 60 stockar per minut. Vagnarnas
tipprörelse har dock visat sig ske för snabbt,
varigenom stötar uppstått.
Erfarenheterna av sorteringstransportören gav
upphov till att man flottningssäsongen 1961
övergick till en annan transportörtyp. Denna
utfördes som en horisontell kedjetransportör
med två kedjor, fig. 15, på vilken stockarna
änd-jämnades mot ena sidan. Stockarna utsorteras
till facken med hjälp av en mekanisk
sidoför-skjutningsanordning, vilken arbetar parallellt
med sorteringstransportören och styrs med en
hydraulisk klaff, som arbetar efter manuella
impulser från registreringspersonalen.
Den utsorterade stocken avförs genom
sido-förskjutaren från dess närmaste kedja och
faller därigenom fritt ned i kanalen. Sortimenten
"passerande" och "omärkt" tas ut på detta sätt,
medan det tredje sortimentet, som är avsett för
Kvarnsvedens pappersbruk, fortsätter över
transportöränden. Man kan vid denna
transportörtyp placera stockarna relativt tätt på
kedjorna, vilket medför låg transporthastighet,
något som är särskilt betydelsefullt för
avläsningen av stockmärkena. Denna
sorteringstransportör har efter trimning och justering
visat sig fungera tillfredsställande.
Under den senaste flottningssäsongen har
också provats en enstocksmatare, fig. 16, med
lagd på betongkasuner. Vattendjupet i den
yttre grundläggningspunkten är 8 m.
Avskiljaren för sågtimret, som är av finländsk
typ, fig. 12, har ett intag med till rullbanan
ansluten tratt. Stockarna sugs av en accelererad
vattenström in i tratten och ges på så sätt en
hastighet parallell med strömningsriktningen
innan de träffar rullbanans rullar. För
reglering av de inmatade virkesmängdernas omfång
finns framför tratten en virkesreglerare som
drivs över en variator.
Rullbanan är fem meter bred och delad i sin
längdled i två lika delar, fig. 13. Anledningen
till detta är att man vill undvika att
massa-vedsstockarna skall falla diagonalt ned i de
under rullbanan befintliga två kanalerna.
Sågtimret som är över 3,6 m långt passerar
beroende av sin längd rullbanans samtliga rullar,
medan massaveden tippas ned mellan dem.
Rullarna har i turordning accelererande
rotationshastighet för en smidig hastighetsökning.
Vattnet från intaget förs genom två rör till
de båda kanalerna för den utskilda
massaveden. För uttransporten fordras ytterligare
strömalstring, vilken åstadkommes genom
överliggande ejektorer.
Sågtimret går som nämnts tillbaks i vattnet,
medan massaveden av en upptagningstranspor-
Fig. 14.
Enstocksmataren.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 295
Fig. 13. Intagets
rullbana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
