Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Mekaniska timmerskiljen i Ängermanälven och Dalälven, av Bo G A Jonsson och Gösta Wikberg - Nya metoder - Filmmetod för trafikundersökningar, av Bo Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teter som medförde att man måste rensa ofta.
Vidare fastnade barken på pumparnas galler,
varvid motorskydden löste ut och stannade
motorerna. Vid provkörning av pumpar utan
galler visade sig pumparna väl klara
barkföroreningarna, men risken för fastkörning beroende
av de flytande vedbitarna kvarstår dock.
Prov med strömalstrare av skovelhjulstyp
som utförts ii Sandslån har emellertid visat att
sådana kan klara bark, avbrutet virke och
pinnar. Man erhåller också tillräcklig
strömbildande effekt trots relativt liten kraftinsats. Dessa
prov har nu fortsatts genom modellförsök i
Vattenfallsstyrelsens laboratorium i Älvkarleö.
De dränkbara pumparna, som provats i
skiljen och intag har under flottningssäsongen 1961
i detta fall inte visat sig tillfredsställande. Man
har i stället i Tägten satt in överliggande
"taggrullar".
Slutord
Principerna för särskiljningen av flottgodset
har varit desamma ända sedan flottningen i
större skala började i våra älvar. De metoder
som använts är beroende av om skiljet är ett
genomgångsskilje, såsom i Tägten, eller ett
slutskilje, såsom i Sandslån.
Totalt var i Sverige 1957 ca 25 skiljen i drift,
tabell 3. Genom de mekaniseringsåtgärder som
kan genomföras uppnås en högst avsevärd
reducering av den erforderliga, mycket
säsongsbundna skiljningspersonalen. För Sandslån har
arbetsstyrkan beräknats minska från 650 till
250 man.
Provanläggningen i Sandslån har byggts bl.a.
med hjälp av prisutjämningsmedel som
utverkats av Iva:s Transportforskningskommission
och som ställts till förfogande för
Skiljnings-kommittén i den nu avslutade Skogsbrukets
Transportutredning. Ehuru provperioden för
den nya skiljningsmetodiken ej kan sägas vara
avslutad, kan man sammanfatta de hittills nådda
resultaten så att skiljeställesmekaniseringen är
genomförbar med gott ekonomiskt utbyte.
De nya intagen med rullbanor kan byggas
driftsäkra och med erforderlig intagsförmåga.
Transportörerna för registrering och sortering
till önskat antal fack kan byggas med en
avverkningsförmåga av 60 stockar per minut. Den
grundläggande mekaniska enheten,
enstocks-mataren, har kunnat mata drygt 40 stockar per
minut. Under flottningssäsongen 1962 kommer
som nämnts Tägtens skiljeställe i Dalälven att
färdigställas. Det blir därmed det första
mekaniserade skiljet i praktiskt bruk i Sverige.
Litteratur
1. Modin, S: Skiljningsarbetets mekanisering — det aktuella
läget. Svenska Flottledsförb. årsbok 34 (1960) s. 5954—5956.
2. Hellstrand, G: Mekanisering av Tägtens skiljeställe i
Dalälven. Svenska Flottledsförb. årsbok 3i (1960) s. 5956—5959.
3. Järund, C G: Vedtransporterna skogen—industrin.
Affärsekonomi, edition transport—ekonomi 1961 h. 1 s. 22.
4. Sundberg, C G: Skogsindustriens expansion och de
allmänna vägarna. Svenska Vägfören. T. 1961 h. 2 s. 63—67.
5. Skogsbrukets transporter, bd 1: Transportutredningen
1955—1960. Stockholm 1961.
nya metoder
Filmmetod för trafikundersökningar
För trafikmätningar använda metoder kan
grupperas i t.ex. "manuella", registrerande med
elpennskri-vare, radar (Tekn. T. 1960 s. 878; 1961 s. 571), TV
och film samt kombinationer av dessa. Genom
filmmetoden kan man bevara händelseförloppet i
filmens bildrutor, samt när som helst spela upp en
viss trafikhändelse med önskad, valfri hastighet.
Filmmetoden, som användes redan på 1930-talet i
USA och Tyskland samt senare också t.ex. i
Sverige, har nu utvecklats bl.a. av Institutionen för
Vägbyggnad på ETH i Zürich. Där har man med
gott resultat studerat bl.a. hur cyklar och
motorcyklar uppträder på landsväg.
För filmupptagningen har använts en speciellt
utrustad kamera för 16 mm film, fig. 1. Kameran har
ett vidvinkelobjektiv med extrema optiska värden
samt en impulsgivare, en texttavla samt en
utbytes-kasett. Kameran kan exponera en, två eller fyra
bilder per sekund genom den med ett 12 V bilbatteri
drivna impulsgivaren, som har en stämgaffel med
128 Hz egensvängningsfrekvens som tidsbas. Före
varje filmupptagning fotograferas texttavlan, som
förses med uppgifter om mätobjekt, plats, datum,
väderlek m.m. Filmkasetten finns utanpå
kamerahuset. Genom en låsanordning sammankopplad med
en kniv klipps filmen av, då kasetten tas bort. Film-
Fig. 1. Filmkamera för trafikstudier; 1 kamerahus,
2 texttavla, 3 magnetanordning för exponering, 4
impulsgivare och 5 bilbatteri.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
