- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
301

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Transportanläggning för Oxelösunds hamn, av Bo G A Jonsson - Böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 4.
Brokranen, bandbron
och bandstation
på upplag A
under
byggnadstiden.

...

material till A och B lossas samtidigt.
Kompletteras bandsystemet med ytterligare en sträng
la—2—3—4 kan fyra olika transporter pågå
samtidigt mot nu två.

Gummitransportbanden la—2 är 1 400 mm
breda, medan samtliga övriga band har 1 000
mm bredd. Banden har sex vävinlägg och är
18 mm tjocka. Transportförmågan på 1
400-mm banden är 1 100 t/h, från
omlastningsstation 2 till upplag A 800 t/h och från station 4
till kolfickorna 600 t/h kol.

Godsdirigering

Transportanläggningen dirigeras från en
manövertavla i sinterverket. Här väljs
transportvägar samt startas och stoppas banden. På
manövertavlan anges bl.a. fyllnadsnivån i
kolfickorna. De elektroniska bandvågarna före och efter
upplag A lämnar också impulser hit. De kan
inställas på önskad transportkvantitet samt
signalerar, när den inställda-kvantiteten
passerat, eller stoppar då banden automatiskt.

På en manöverplats i hamnen finns en
mindre tavla, från vilken banden mellan kajen och
upplag A samt banden från malmupplaget till
utlastningsbanden på kajen manövreras. Från
hamnens och sinterverkets manöverplatser
finns en bärfrekvenstelefonanläggning till
samtliga kranars samt bandbrons förarhytter.

Omsättning och utbyggnadsplaner

Under 1961 importerades över Oxelösunds
hamn 649 000 t och exporterades 1 977 600 t.
Godsomsättningen blev alltså 2,63 Mt mot 2,55
Mt 1960. Av importen utgjordes 360 000 t av

kol och koks, och de övriga huvudposterna var
mineraloljor och järnvaror. Den över hamnen
exporterade järnmalmskvantiteten var 1 923 900
t och dessutom utfördes bl.a. 17 300 m" sågat
virke.

Man har nu också beslutat bygga ut hamnen
för 25 Mkr. intill 1965. Malmlastningen skall
koncentreras till den västligaste kajdelen, där
vattendjupet skall bli 13,7 m.
Utlastningsanordningarna skall utgöras av transportband.
Malmhanteringsanordningarna skall i övrigt
förstärkas och äldre delar ersätts. Malmkajen
skall byggas om till handelskaj med
kranbetjäning, och det nuvarande malmupplaget
ändras till upplagsplats för handelsgods. Boj

Litteratur

1. Höglund, J: Ny lossnings-, lagrings- och
transportanlägg-ning i Oxelösunds hamn. Svenska ITamnförbundet 1961 h. 4
s. 29—32.

2. Mer än en och en halv mil transportband i Oxelösund.
Trelleborgs Nyheter 1961 h. 2 s. 4.

3. Sebardt, C: Verket vi byggt. Malm 1961 h. 2 s. 28—35.

I

böcker

Den automatiska databehandlingens teknik.

Betänkande avgivet av Kommittén för Maskinell

Databehandling. SOU 1961:60. Stockholm 1961.

86 s. 3,20 kr.

t november 1961 överlämnade Kommittén för
Maskinell Databehandling föreliggande skrift till sin
uppdragsgivare, chefen för Finansdepartementet.
Den utgör en del av det huvudbetänkande som är
under utarbetande inom kommittén. För
redogörelsen svarar Elof Cardelius, K G Linden, G
Hävermark, Åke Dahlström och Olle Dopping. Ändamålet
med denna separata skrift är att sprida kunskap
inom statsförvaltningens breda skikt om den
automatiska databehandlingens teknik och användning.
Den får ses som en förberedelse inför den allmänna
omläggning av statsförvaltningens databehandlande
funktioner som nu är under utredning. Skriften bör
emellertid finna många intresserade läsare långt
utanför statsförvaltarnas krets.

Efter en inledande populär beskrivning av den
automatiska databehandlingens tekniska hjälpmedel
lägger författarna huvudvikten vid
användningsproblemen. Autokoders konstruktion och användning
berörs. Ofta förekommande rutiner, såsom
datasör-tering och registervård, sammanfattas
programme-ringsmässigt.

Bland användningsområdena behandlas den
administrativa databehandlingen såsom den
volymmässigt dominerande. I denna ingår skötsel av register
som en väsentlig uppgift, t.ex. inom försäkrings- och
bankväsendet, vid förrådsbokföring, löneberäkning
och tillverkningsplanering. Några exempel på
flödesplaner för sådan databehandling belyser
problemställningarna.

Statistiska bearbetningar föranledde på sin tid kon-

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 301

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free