Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbruk i maskinåldern, av Carl Gustaf Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsbruk i maskinåldern
Rationaliseringssträvandena inom skogsbruket
är av betydligt senare datum än inom
industrin. De främsta skälen härtill är, att det ända
tills för ett par decennier sedan förelåg
överflöd av arbetskraft på landsbygden, att
arbetskraften var billig samt slutligen och icke minst,
att teknikens utveckling icke medgav att man
konstruerade maskiner som var användbara
under de ytterst krävande förhållanden under
vilka skogsarbete bedrivs.
Alla försök att införa mera avancerade
mekaniska hjälpmedel strandade under dessa
betingelser på kostnaden — det blev dyrare i
stället för billigare att mekanisera. Besparingen
av arbetskraft blev också obetydlig om ens
någon.
Förhållandena har emellertid efter senaste
kriget radikalt förändrats i dessa hänseenden.
Landsbygden undergår en successiv
avfolkning, priset på arbetskraften stiger och
tekniken möjliggör framställning av maskiner som
"stoppar" även i det hårda skogsarbetet, varpå
ett exempel visas i fig. 1.
Fig. 1. Skogstraktor med stålband på gummihjul.
För lastningen användes en avstdndsmanövrerad
hydraulisk gripare och tyngre virke kan dras fram
med en elmanövrerad vinsch.
Skogschef Carl Gustaf Sundberg, Falun
634.0.36
Speciella förutsättningar
När man bedömer skogsbrukets
mekaniserings-problem måste man ha klart för sig, att
maskinanvändningen i skogsbruket är väsentligt
mer komplicerad än inom industrien. Detta har
sin grund i främst följande omständigheter.
Alla arbeten försiggår utomhus under mycket
skiftande klimatologiska betingelser — från
sommarens torka och värme över höstens regn
till vinterns kyla och stora snödjup.
Maskinerna måste vara användbara under alla dessa
skiftande betingelser.
Den svenska skogsterrängen —• resultatet av
den sista nedisningen — är i regel kuperad och
storstenig i kombination med riklig förekomst
av försumpade marker — kärr och mossar. I
detta hänseende är förhållandena i
Skandinavien väsentligt sämre än i t.ex. Sovjetunionen
och Nordamerika.
Arbetsobjekten växlar ständigt, vilket medför
att maskinen måste flyttas till arbetsobjektet,
icke tvärtom som i industrien. Maskinerna
måste alltså vara flyttbara, samtidigt som de måste
vara tillräckligt stora och robusta för att
kunna utföra det tunga arbete det regelmässigt är
fråga om. Fasta anläggningar kan nästan
aldrig användas.
Skogsinnehavet är splittrat på
hundratusentals ägare. Underlag saknas därför ofta för de
stora investeringar som krävs. Även när stora
skogsarealer samlats hos en ägare — främst
domänverket och skogsbolagen —• lägger icke
sällan en dålig arrondering hinder i vägen för
den koncentration av verksamheten, som är
en nödvändig förutsättning för att större och
dyrbarare maskiner skall kunna användas.
Genom arbetsplatsernas spridning över stora
arealer och arbetenas ständiga förflyttning
ställs särskilda krav på reparations- och
underhållstjänsten. Relativt komplicerade
reparationer måste kunna utföras under de primitiva
betingelser, som erbjuds av t.ex. en nedsnöad
skogsbacke i 20 graders kyla, 3 km från
bilväg och 10 mil från verkstad.
Av det sagda framgår, att
mekaniseringsprocessen i skogsbruket erbjudit och alltjämt er-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
