Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Bondeskogsbrukets tekniska rationaliseringsproblem, av Niels Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondeskogsbrukets tekniska
rationaliseringsproblem
Rubriken inger möjligen den tanken, att
speciella lagar skulle reglera teknikens
användning inom bondeskogsbruket. De tekniska
problemen är givetvis generella, och eventuella
särproblem för just bondeskogsbruket måste
sålunda sammanhänga med dess speciella
struktur. Vi skall därför skärskåda utvecklingen och
de aktuella problemen i samband med den
ökande maskinanvändningen.
Det erfarenhetsarv, som den nuvarande
forskningen och arbetstekniken bygger på, kommer
från tidigare generationer huggare och körare,
som till den allt övervägande delen
rekryterades från bondebefolkningen. Driftiga
människor av nämnda kategorier sökte sig vida
omkring och lärde ut sin arbets- och körteknik.
Fig. 1. Transportrationaliserat norrländskt bonde-
skogsbruksområde; == permanent bilväg,––
sämre skogsbilväg, = = = = endast vintertid farbar
traktorväg.
Direktör Niels Holst, Stockholm
634.0.36
En annan kategori, som betytt mycket i
sammanhanget, är "bysmederna", som för övrigt
ännu inte spelat ut sin roll.
Skogsbruksmekanisering —
jordbruksmekanisering
Det är givet att jordbrukets roll inte heller skall
förbises. Redskapens och dragarnas
konventionella användning samt redskapens
utformning har sin upprinnelse i jordbrukets
transport-, bearbetnings- och dragkraftproblem. Att
huvudvikten lagts på de för jordbruket mest
betydelsefulla egenskaperna hos såväl dragare
som lastfordon och bearbetningsredskap är
naturligt. De speciella synpunkter som för
skogsbrukets del väger tyngst har beträffande
jordbrukets redskap inte beaktats eller i varje fall
kommit i sista hand. Frågan är om t.ex.
jordbrukstraktorn lämpligen bör modifieras i
riktning mot en "skogstraktor" eller om
jordbrukstraktorn, kompletterad på lämpligt sätt, direkt
kan användas i skogsbruket. Man kan här
endast konstatera, att till och med om
skogsbruket skulle kunna använda sig av en enda typ
skogstraktor, skulle tillverkningsserierna bli
för små för en lönande produktion.
För bondeskogsbrukets del kommer sålunda
jordbrukstraktorn att i ökande grad bli
dragkraft vid korttransporter av virke. Det är då
av lika stort intresse för detta skogsbruk som
för andra skogsbruksformer, att de med
traktortransporterna sammanhängande frågorna
om vägar, lastfordon, lastare osv. ägnas stor
uppmärksamhet. Man kan konstatera att
lastfordonens lämpliga utformning för olika
skogliga användningsändamål ännu inte lösts på
ett tillfredsställande sätt, och att vägfrågorna
i samband med traktoranvändningen erbjuder
stora problem. Inte minst framträder dessa
problem skarpt mot bakgrunden av
önskemålet, att bönderna själva bör kunna utföra en
betydande del av arbetet för
traktorvägsanläggning, om vederhäftiga råd och anvisningar
kan ges för åtminstone de vanligaste
markslagen och transportbehoven.
Arbetsunderlättan-de lastapparater lämpliga för traktortranspor-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
