Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Bondeskogsbrukets tekniska rationaliseringsproblem, av Niels Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter har däremot nu kommit i marknaden och
har förenklat arbetet i väsentlig grad.
Exempel på rationalisering
För belysning av rationaliseringsmöjligheterna
har här valts en norrländsk skogsbygd som
ingår i ett "skogsbruksområde", fig. 1. De här
befintliga vägarna, som utbyggts på senare år,
har anpassats efter de använda
drivningsformerna och till de ekonomiska förhållanden som
gäller för detta områdes intressenter. Såvitt
man kan förstå har detta skett utan att
effektiviteten i transporterna blivit lidande vare sig
kvantitativt eller ekonomiskt i jämförelse med
vad som skulle blivit fallet vid ett permanent
vägnät, tabell 1. Exemplet visar också att sämre
flottleder med fördel kan ersättas med vägar,
där bortfallet av flottningen direkt förbättrar
vägarnas båtnad. Kartskissen visar också att
sommararbetena i skogen, åtminstone i detta
speciella fall, kan utföras utan ett tätt
bilvägnät. Man fraktar plantmaterial och redskap
över sjön till de övergivna gårdarna och
använder dem som förläggningsplats. De norra,
"väglösa" delarna av skogsområdet, som
sommartid saknar farbara vägar, blir således
åtkomliga även sommartid utan väginvesteringar.
I detta fall är inte barmarksvägar nödvändiga
för virkets utdrivning. Vägnätet på skissen
tilllåter, till skillnad mot vad som tidigare var
fallet, all arbetspersonal att bo kvar i bygden
under hela drivningssäsongen. Bekymmer för
förläggningar och besvären med bortaliggning
är ur världen. Det är också givet att
planeringen och ledningen av arbetena inom
området i hög grad underlättats. Dessutom öppnas
nya försäljningsmöjligheter för de utdrivna
skogsprodukterna. Vid planeringen av
avverkningarna gäller det t.ex. att mera avlägsna
drivningar, som är beroende av traktorbasvägarna,
avvägs i storlek så att de hinner avslutas innan
tjälen börjar försvinna. Avverkningarna i
slutet av säsongen måste förläggas på sådant sätt
att virkestransporten blir oberoende av frusen
mark.
Data för de vägar, som finns upptagna på
skissen och några summariska ekonomiska
uppgifter i tabell 1 ger en ungefärlig bild av
de vidtagna investeringsåtgärderna och deras
ekonomiska betydelse.
Erfarenheter av
rationaliseringsexemplet
En del av skogsbruksområdet visas på en skiss,
där fingerade skogsskiften inlagts, och där
också avverkningarnas placering två
drivningssäsonger försöksvis inritats, fig. 2. Syftet med
den visade placeringen är givetvis att vägarna
skall kunna nyttjas på rätt sätt och att
effektiviteten i transportarbetet skall höjas. I det
avsättningsläge det här är fråga om är
avverkningstiden begränsad med hänsyn till att tjälad
mark är förutsättningen för goda
transportförhållanden.
Det må angående vägarna tilläggas att
underhåll och standardförbättringar utförs av
delägarna i skogsbruksområdet, samt att vägnätets
användbarhet i exemplet givetvis är beroende
av en noggrann planering av avverkningarna.
En central planering för ett tillräckligt stort
skogsområde, såsom skett i detta exempel, ökar
givetvis möjligheterna att nå den
driftplanläggning, som maskinanvändning i större skala
nödvändigtvis förutsätter.
Lyckas man med konststycket att väga ihop
de befintliga resurserna och de naturliga
förutsättningarna för rationalisering inom ett
drivningsområde, görs vinster av olika slag.
Siffrorna i det valda exemplet avser resultatet av
den första drivningssäsong, under vilken de
Tabell 1. Exempel på en schematisk kalkyl över
ett vägbygges lönsamhet för ett
drivningsområde inom ett skogsbruksområde enligt fig. 1
och 2
Byggda vägar
Sämre skogsbilväg 3 900 m à 4,75 kr/m 18 525 kr.
Traktorbasväg ... 8 000 m à 1,00 kr/m 8 000 kr.
Summa kostnader .................... 26 525 kr.
Årlig avverkning
Timmer ........................................................20 000 fstr.
Massaved ......................................................55 000 f tr.
Specialsortiment ........................................5 000 f3tr.
Transportkostnader före vägarnas tillkomst
Hästkörning till flottled .............. 0,30 kr/f3
Flottning ............................ 0,42 kr/f3
Summa transportkostnader ............ 0,72 kr/f3
Transportkostnader efter vägarnas tillkomst
Lunning ............................. 0,20 kr/f3
Traktortransport till flottled .......... 0,23 kr/f3
Flottning ............................ 0,16 kr/f:!
Summa transportkostnader ............ 0,59 kr/f3
Vinst genom vägarnas tillkomst........ 0,13 kr/f3
Transportkostnadsreducering vid försäljning av
timret till platssäg vid bilvägen efter vägarnas tillkomst
Hästkörning till väg skulle ha kostat . . 0,25 kr/f
Sågens hämtningsavdrag .............. 0,16 kr/f3
Summa transportkostnader ............ 0,41 kr/f3
Transportkostnadsreducering (vinst) .. . 0,31 kr/f3
Årlig transportkostnadsvinst genom uttag av
specialsortiment (främst stolpar), som ej kan tas ut om
virket måste flottas
Sågtimmer ____ ca 20 000 f à 0,31 kr/f3 6 200 kr.
Massaved ..... ca 55 000 f3 à 0,13 kr/f3 7 150 kr.
Specialsortiment . . 5 000 f3 à 0,70 kr/f3 3 500 kr.
Summa transportkostnadsvinst genom
flottningsbortfall .................... 16 850 kr.
Om sågtimret säljs till samma köpare före som efter
vägbygget blir vinsten i stället
Sågtimmer och
massaved ...... 75 000 f3 à 0,13 kr/f3 9 750 kr.
Specialsortiment ..................... 3 500 kr.
Transportkostnadsvinst genom vägbygget 13 250 kr.
Anmärkning
Kalkylen är ofullständig, då till vinsten i
transportkostnad rätteligen bör läggas vinster som görs
genom bättre persontransporter efter vägbygget samt
de minskade kostnaderna för skogsvårdsåtgärder
därefter. Från bruttovinsterna skall dras bl.a.
underhållskostnaderna för vägarna.
314 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
