- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
315

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Bondeskogsbrukets tekniska rationaliseringsproblem, av Niels Holst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2.
Placeringen av
avverkningarna
två
drivningssäsonger för [-skogsbruksområdet-]
{+skogsbruksom-
rådet+} i fig. 1.

nyanlagda vägarna kunnat användas i full
utsträckning. Siffrorna är endast avsedda för
belysning av vinsternas art och får inte ges
generell giltighet såsom mått på effekten av
samverkan.

De speciella undersökningar, som skulle
fordras för belysning av vinsterna på grund av den
förbättrade tekniska utrustningen (bl.a. i form
av specialutrustade traktorer), är inte utförda.
Man kan likväl säga att inkomstökningen i det
valda exemplet till huvudsaklig del härrör från
annat än drivningstekniska vinster på grund
av ökad maskinanvändning. Någon diskussion
av nödvändigheten av en mekanisering av
transportarbetet är det oaktat onödig, då hela
vägnätsplaneringen här måst göras med sikte
på traktortransport. Väglängd,
lutningsförhållanden m.m. utesluter hästen som
dragkrafts-alternativ. Därtill kommer här även bristen på
arbetskraft, något som i detta fall lämnas helt
åt sidan.

En ytterligare slutsats av exemplet blir att
samverkan möjliggör en bättre planering och
samtidigt utgör grunden för de investeringar,
som är nödvändiga vid omställning till ökad
maskinanvändning särskilt för transporterna.
Man kan vidare dra den slutsatsen, att kraven
på ökad mekanisering och större arbetsenheter
även sammanhänger med skogarnas
belägenhet. Hemskiftena kan betraktas mera som ett
sysselsättningskomplement, där samordningen
av åtgärderna kommer i andra hand, därför att
de olika skogsägarna har olika önskemål
beträffande sin egen arbetsinsats. Närheten till
vägar och bygd inverkar också, så att
driftavbrott för reparationer av
maskinutrustningen eller av andra orsaker har mindre
ekonomisk betydelse. Den i sådana fall kortare
tillfartsvägen gör, att även delar av dagen kan
utnyttjas utan tyngande till- och frånfartstider.

Bondeskogsbruk och forskning

Skogsbrukets rationaliseringsorgan,
arbetsstu-dieorganisationerna, hade ursprungligen ett
relativt fåtal intressenter. Därför kunde
forskningsorganen ge en omfattande individuell ser-

vice åt intressenterna. Nu är antalet
intressenter så stort och forskningsarbetet så
omfattande, att servicen måst utbytas mot en reglerad
form av vidareinformation. Sett mot denna
utveckling är det naturligt att de små och många
fastighetsenheterna stått utanför
arbetsstudie-organisationerna. Det har helt enkelt inte
funnits plats för dem. Däremot borde det vara
möjligt att nu hitta vägar för det mindre
skogsbruket att delvis nyttiggöra sig
forskningsresultaten.

Allt eftersom intensivare arbetsformer
successivt införs, kommer ökade krav på ett
utnyttjande av forskningsresultaten att göra sig
gällande. Forskningen å sin sida behöver nu så
stora ekonomiska resurser att hela det svenska
skogsbruket skulle fordras som underlag.
Intresset för en sådan medverkan torde också
successivt öka från skogsägarnas sida, sedan
rationaliseringsarbetet i första hand kunnat
inriktas på arbetsteknik och tekniska hjälpmedel.
Tidigare koncentrerades som bekant större
delen av arbetsstudieorganisationernas
verksamhet på ackordsättningsfrågor och liknande.
Därtill måste man också alltid hålla i minnet,
att bondeskogsbruket inte är ett homogent
kollektiv. Det finns och kommer att finnas ett
betydande antal skogsfastigheter, som inom
överskådlig tid endast delvis eller inte alls kan
utnyttja forskningsresultaten.

Yrkesutbildning

Beträffande yrkesutbildningen har
bondeskogsbruket samma behov av välutbildad arbetskraft
som övriga skogsägarekategorier.
Kombinationen med jordbruk medför däremot speciella
problem för den enskilde brukaren, som skall
vara verksam både i jordbruket och
skogsbruket. Jordbrukets yrkesskolor lämnar
visserligen en mycket god undervisning i
maskinanvändning, men behov föreligger dock av
kompletterande utbildning i form av skogliga
specialkurser för yrkesutövare i det mindre
skogsbruket. Hur ersättning iskall skaffas för den
tidigare tillgängliga säsongarbetskraften är
även ett växande problem för
bondeskogsbruket och i första hand för de större
fastigheterna.

Skogsskötseln såsom den anpassats till
gällande skogsvårdslag är visserligen ekonomiskt
inriktad men i praktiken ses problemen oftast
ur rent biologisk synpunkt. Med hänsyn till att
skogsmarkerna i regel är synnerligen
olikartade uppkommer härigenom lätt en
detaljbehandling, som i sin tur verkar i riktning mot små
behandlingsenheter med relativt svaga ingrepp
varje gång. En anpassning av den
konventionella synen på skogsvården mot mer enhetliga
behandlingsmetoder torde vara ofrånkomlig.
Bondeskogsbruket torde visserligen beroende
på sin arbetsform kunna bibehålla nuvarande
skogsskötselmetoder med detaljvård av
trädgrupper och bestånd längre än det större
skogsbruket. Men en sådan vård lönar sig dåligt, om
sedan tekniska hjälpmedel måste användas, som

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 315

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free