Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Bondeskogsbrukets tekniska rationaliseringsproblem, av Niels Holst - Skogsskötsel och teknik, av Lennart Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjälp av traktor. De mindre skogsjordbruken,
som sköts som fullt självständiga enheter,
torde för överskådlig framtid vara bäst betjänta
av att behålla hästen som dragare, och framför
allt kunna kombinera hästkörslorna med
traktortransport. Om erfarenheterna av traktoran-
vändningen är goda, och om utvecklingsarbetet
leder fram till nya konstruktioner och
arbetsformer, som ytterligare förbättrar
arbetseffek-ten, kan i en sådan "kombinerad" arbetsform
en mjuk övergång göras mot en allt högre grad
av mekanisering inom bondeskogsbruket.
Skogsskötsel och teknik
Hela den skogliga verksamhet som föregår
virkets industribehandling, kan sägas bestå av två
avsnitt, nämligen produktion av träd och skörd
av träd. Det första avsnittet, produktionen,
omfattar vad som brukar inläggas i termen
skogsskötsel. Skogsskötseln kommer därmed att avse
anläggning av nya skogsbestånd samt
beståndens vård. Vid val av metoder och åtgärder
ställs man inom skogsskötseln ständigt inför
uppgiften att inom de biologiskt givna
gränserna välja de ekonomiskt fördelaktigaste
alternativen.
Avverkningsteknik och skogsskötsel
Den del av skogsskötseln, som omfattar
beståndens vård, består till väsentlig del av
utrnärk-ning av de träd som skall avverkas. Skälen till
att vissa träd utväljs kan vara många, t.ex.
sjukdom av något slag, som ger trädet lågt
värde (röta) eller hotar att döda det.
Anledningen kan vidare vara att trädet trots god
vitalitet är en dålig värdeproducent till följd
av något tekniskt fel, t.ex. stamkrök. Slutligen
kan anledningen till att träd märks till
avverkning (stämplas) vara att några träd på grund
av den allmänna trängseln i beståndet måste
tas bort. I ett sådant fall väljer man ofta för
avverkning långsamt växande träd eller träd
tillhörande en art med relativt låg
värdeprodu-cerande förmåga.
Beståndens vård enligt det sagda kallas för
gallring, och tydligen har gallringarna stor
betydelse för den framtida värdeproduktionen
och alldeles särskilt för värdeutfallet vid
beståndens slutavverkning. Det är därför
önskvärt att bestånden är välgallrade. I motsättning
mot detta önskemål står det faktum att
gallringarna är dyrbara ur avverkningssynpunkt.
Detta förhållande har alltid gällt, men har
under de senaste åren i och med
avverkningsarbetets fortskridande mekanisering och den
Professor Lennart Nordström, Näsbypark
634.0.6
manuella arbetskraftens fördyring allt mer trätt
i förgrunden. Därmed har det blivit aktuellt att
inskränka på gallringarna, dvs. ta ut en allt
större del av virkesskörden vid de billigare
slutavverkningarna. I den allmänna
diskussionen har t.o.m. termen "gallringsfritt skogsbruk"
förekommit.
Sammanfattningsvis kan man uttrycka det
sagda så, att avverkningsarbetets i och för sig
nödvändiga och välgrundade rationalisering
utövar en press på skogsskötseln med krav på
skogsskötselns anpassning till
avverkningsarbetet. Inom vårt skogsbruk domineras
intresseinriktningen och debatten för närvarande
starkt av avverkningsarbetets tekniska
problem. Nyssnämnda press har därmed blivit
hård, och det finns anledning ställa ett mot-
Fig. 1.
Röjnings-motorsdg.
318 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
