Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsskötsel och teknik, av Lennart Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Hygges-bränning; i
förgrunden syns
jordsträngen.
krav från skogsskötselns sida, nämligen kravet
på att avverkningsanbetet i någon mån skall
anpassas efter skogsskötseln. Det är elementärt
och självklart att på så sätt hänsyn måste tas
åt båda håll, men det finns nog ändå skäl att
varna för att avverkningssidan får bli alltför
starkt bestämmande. Vi har tidigare haft
exempel på sådana snedvridningar inom svenskt
skogsbruk. Så fick t.ex. under en lång följd av
år avverkningsarbetet i allt för hög grad
anpassas efter virkesmätningen1. På den
biologiska sidan har den skogliga växtförädlingen
under drygt ett 20-tal år tilldragit sig ett nästan
allt överskuggande intresse. För närvarande
tilldrar sig utförandet av gödsling av
skogsmarken mycket stort intresse. Om detta är
sakligt välgrundat eller ej må framtiden utvisa.
I skarven mellan två avsnitt i en
produktionskedja måste det under bearbetning varande
materialet, i det aktuella fallet träden,
överlämnas i ett sådant skick och under sådana
former, att resultatet av hela
produktionskedjan optimeras. Om därvid gäller, såsom för
skogsbrukets vidkommande, att de nödvändiga
kalkylerna är mycket svåra att genomföra,
föreligger risk för en snedvridning av
produktionsprocessen dirigerad av just för tillfället rå-
Fig. 3. Tandning
för
hyggesbränning.
dande huvudsakliga intresseinriktning
(moderiktning) hos näringsgrenens företrädare.
Enligt min mening måste man inom
skogsskötseln inskränka på gallringarna till förmån
för de ur avverkningssynpunkt billigare
slutavverkningarna och kanske måste man även i
andra avseenden låta avverkningstekniken
påverka skogsskötseln, men för att icke
utvecklingen i denna riktning skall gå för långt, är
det nödvändigt att forskningsarbetet inom
avverkningssektorn till väsentlig del inriktas pä
att få fram tekniska hjälpmedel anpassade för
gallringsvirkets tillvaratagande.
I fråga om avverkningsarbetets rationalisering
mottar vi för närvarande starka impulser från
Nordamerika och Sovjetunionen. Vi måste
därvid hålla i minnet, att vi där möter skogsbruk,
som ännu till stor del skördar grovt virke i
form av sedan lång tid anhopade
urskogstillgångar, medan vi däremot redan passerat det
stadiet och har kommit fram till ett
kontinuerligt producerande skogsbruk. Fara föreligger
att vi blir allt för bländade av nämnda länders
stora mastodonter till "skogliga skördetröskor".
Vi har klenare dimensioner, och kravet på
beståndens skötsel genom gallringar gör sig
starkare gällande i vårt uthålliga skogsbruk. Vi
måste självständigt finna en för just våra
skog-liga förhållanden avpassad
avverkningsmekanisering, för att icke, under åberopande av
tekniska skäl, göra mer våld på sikogsskötseln än
läget kräver2’s.
Produktionstabeller
Inledningsvis antyddes, att skogsskötseln är ett
biologiskt betingat val mellan olika biologiskt
möjliga alternativ. För att kunna välja det
bästa av de olika biologiskt möjliga alternativen
är man tydligen tvungen att genomföra
alternativa kalkyler, i vilka inkomstsidan kommer att
bero av vad man i det ena och andra fallet får
för skörd, kvalitativt och kvantitativt. Man
behöver alltså kunskap om hur bestånden
utvecklas vid olika åtgärdsalternativ och vilken skörd
som erhålles. Viss sådan kunskap har man
inom den skogliga forskningen skaffat sig med
utnyttjande av regressionsanalysens metodik
och på grundval av studium av ganska korta
utvecklingsperioder hos bestånd behandlade på
olika sätt och belägna under olika
ståndorts-förhållanden i landets skilda delar. Man har på
så sätt relativt snabbt fått fram funktioner för
beståndens eller de enskilda trädens utveckling
under olika förutsättningar. På grundval av
dessa funktioner har man sedan kunnat
upprätta för bestånd gällande produktionstabeller
för olika skötselalternativ och skilda
förutsättningar. Tillämpningen av den sålunda antydda
metoden har hämmats till följd av brist på med
tillräcklig precision utförda observationer över
beståndens utveckling. En del av de hittills
erhållna resultaten har utsatts för viss kritik, och
de föreliggande produktionstabellerna avser
inte alla de beståndsalternativ vi har att räkna
med i praktiken. Särskilt viktigt är då att alter-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
