Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsskötsel och teknik, av Lennart Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en utmärkt grobädd för fröet och de små
plantorna fick börja sin utveckling relativt fria
från näringskonkurrens från andra träd och
övrig markvegetation. I och med
hyggesbränningen har skogsbruket tagit denna eldens
för-yngringsbefrämjande verkan i sin tjänst. Vid
hyggesbränningen, som är ett synnerligen
manuellt betonat arbete, är det framför allt fyra
moment, som är särskilt arbetskrävande eller
som har varit föremål för
rationaliseringssträvanden. Transport av folk och utrustning,
hyggets iordningställande för bränning, tändning
av hygget samt förebyggande av skogsbrand.
Transport av arbetare och utrustning ställer
sig ofta påfallande dyrbar, och möjligheterna
att mer utnyttja tekniska hjälpmedel är starkt
beroende av närhet till väg.
Hyggets iordningställande innebär ett flertal
åtgärder, som nu utförs närmast helt manuellt.
En av dessa åtgärder består i att man runt
hygget utlägger en tunn, 3—4 dm bred sträng av
mineraljord, fig. 2. Denna utgör under
bränningen ett i regel nödvändigt stöd för eldens
begränsning. Man har försökt att i stället
utnyttja en skumsträng. Det har dock visat sig
att det skapade gränsskyddet skall vara
långvarigare än vad fallet är med skumsträngen.
Kanske skulle man med traktor, försedd med
rivorgan eller eventuellt med fräs, kunna slita
upp humustäcket, så att man får en blottad
remsa mineraljord. Kunde detta arbete göras
omedelbart före bränningen, skulle skyddet bli
särskilt effektivt till följd av högre fuktighet
hos nyblottade ytor av humustäcket.
Tandningen utförs nu med särskilda
tänd-apparater som arbetar med fotogen. Förr tände
man med näverluntor. Fotogentändarna, som
infördes för ca 15 år sedan, har starkt bidragit
till att rationalisera hyggesbränningsarbetet,
fig. 3. Även om vissa förbättringar måhända
kan åstadkommas, måste man dock säga att
hyggeständare av effektiv och driftsäker typ
nu finns.
Förebyggande av skogsbrand i samband med
hyggesbränning är givetvis ett ytterst viktigt
moment. Nu klaras detta arbete i hög grad
manuellt med enkla hjälpmedel, såsom spadar,
vattenkannor, ruskor m.m. Mycket skulle kunna
vinnas genom att man vid varje bränning hade
tillgång till en mindre motorspruta och därtill
hörande tillräckligt lång smalslang. Här möter
man åter kravet på en traktor disponibel vid
varje hyggesbränning, i detta fall för
uttrans-port av utrustningen. Säkerligen skulle både
riskerna vid bränningen och
arbetskraftbehovet kunna minskas genom att man utnyttjade
hjultraktorer med god terränggående förmåga
bättre än vad som nu i allmänhet är fallet.
Markberedning
Antingen det är fråga om självsådd från
kvarlämnade fröträd, sådd eller plantering är det
viktigt, att plantorna får rota sig på hygget
tämligen fria från näringskonkurrens. Som
nämnts är hyggesbränningen ett medel att nå
detta mål. Ett annat sätt är att fläckvis
avlägsna humustäcket med tillhörande vegetation.
Detta kallas markberedning. Fram till samt
under 1940-talet utfördes markberedningen i
stort sett med hästdragna redskap eller för
hand; i båda fallen till dryga kostnader. Under
slutet av 1940-talet och under 1950-talet har
man experimenterat mycket för att få fram
effektiva traktordragna eller traktorburna
markberedningsredskap. Detta har lyckats väl,
fig. 4 och 5. Måhända kan man förvänta
ytterligare förbättringar.
Svårigheterna har framför allt bestått i att
redskapet omedelbart måste ge efter när
jordfast hinder möter, samt däri att det sega
humustäcket jämte eventuellt avverkningsavfall
snabbt samlas i så stor mängd framför de
rivande organen, att redskapet upphör att
fungera. Redskapet måste alltså med lämpliga
intervaller släppa denna ansamling. Till att
börja med hade man en man som gick bakom
varje redskap och reglerade dess arbete. Numera
är detta ett passerat stadium; vi har
helautomatiska redskap.
Kottinsamling
Föryngringsarbetet har under lång tid
försvårats genom brist på barrträdsfrö, särskilt
tallfrö. Mycket skulle i detta avseende vara att
vinna, om man kunde finna hjälpmedel till ej
allt för dyrbar insamling av kott från stående
träd, fig. 6. En mängd olika stegtyper och
klät-terskor finns, och även om redan nu viss
insamling av tallkott sker från stående träd,
måste man dock hoppas på ytterligare
förbättringar av arbetsteknik och hjälpmedel.
Klängning
När kottarna torkar, öppnar de sig till följd
av förändringar i hygroskopiska vävnader i
kottefjällen, så att fröna kan falla ut. Man säger
att kottarna klänger. Klängningen blir särskilt
effektiv vid upprepad växelvis blötning och
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 321
Fig. 5.
Traktordraget markberedningsredskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
