- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
322

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsskötsel och teknik, av Lennart Nordström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torkning av kottarna. Klängningen sker
numera huvudsakligen i stora uppvärmda, väl
ventilerade, roterande trummor rymmande flera
hektoliter kott. Dessa klängar är till sin
konstruktion väl genomarbetade, och några
väsentliga förbättringar torde ej vara att vänta. De
lämpar sig dock ej för klängning av svårklängd
tallkott, som efter torkning fordrar blötning
och sedan förnyad torkning för att klänga.
Den en gång blötta kotten utvecklar vid
tumlingen i torktrumman damm, som bildar en
hård beläggning i dess värmeelement. Vi
behöver därför en annan typ av klängar
(tunnel-klängar), där kottarna ligger still under
klängningen. I tunnelklängar har man lätt att efter
den första torkningen sänka ned hela
kottbe-hållarna i vatten några minuter före den
upprepade torkningen. Tekniskt är en sådan kläng
ej svår att konstruera. Tunnelklängen eller
kammarklängen har ytterligare en fördel: att
man under klängningen lättare kan hålla isär
små kottpartier.

Fig. 6. Klättrare
pä väg upp i en
tall för att samla
kott.

Avvingning

Man befriar barrträdsfröet från dess vingar,
avvingar fröet, för att kunna använda det i
såddapparater samt för att minska behovet av
förvaringsutrymmen. Fröet avvingades tidigare
i apparater som innehåller en med armar
försedd, snabbt roterande axel. Vingarna slogs på
så sätt loss, men samtidigt utsattes fröna för
hårda stötar. För ca 15 år sedan påvisade man,
att detta kraftigt nedsatte frönas förmåga att ge
upphov till plantor vid sådd i ’fält6. Man har
senare konstruerat avvingsapparater, i vilka
vingarna gnuggas lös från ifröna. Det har dock
varit svårt att göra dessa apparater garanterat
ofarliga för fröna.

Möjligen bör vi gå över till att avvinga fröna
på samma sätt som i naturen, nämligen genom
blötning. Arbetsgången skulle då bli att man
under några minuter sänker ned de oavvingade
fröna i vatten, låter dem tumla några varv i
en långsamt roterande trumma, så att frön
och vingar faller isär, och därefter torkar
fröna på nytt till en för förvaring lämplig
fuktighetshalt. Tekniskt är det ej svårt att konstruera
en sådan apparatur, men konstruktionsarbetet
är ej genomfört.

Fröförvaring

Vi skördar inte lika mycket barrträdsfrö varje
år, beroende på att tall och gran har "fröår",
dvs. år med riklig frösättning omväxlar med år
då föga eller närmast intet frö bildas.
Barrträdsfrö förvaras bäst vid låg och konstant
temperatur. Tekniskt är frågan väl löst, men vi
behöver fler frökällare med tillhörande
kylaggregat.

Vid nyanläggningar bör man dimensionera
kylaggregaten, så att frömassan förvaras vid
minusgrader, därför att man då är mindre
beroende av att fröna håller en viss lämplig
fuktighetshalt.

Plantproduktion

Plantor framställs i "plantskolor".
Tillvägagångssättet är i stora drag att man, för att
nedbringa arealkostnaden, sår fröna så tätt att
plantorna en gång under sin utveckling måste
flyttas för att erhålla bättre utrymme. Denna
förflyttning kallas för omskolning. Denna
medför att plantornas rotsystem blir mer
koncentrerade, dvs. plantorna lämpar sig bättre för
utplantering. I viss utsträckning används även
oomskolade plantor för plantering i fält. De
olika momenten i plantskolearbetet omfattar i
huvudsak markens bearbetning och beredning
för sådd, sådd, bevattning, fig. 7,
ogräsrensning, omskolning, fig. 8, plantupptagning,
plantförvaring och plantdistribution. De
tekniska hjälpmedlen är mycket väl utvecklade,
och man synes inte ha att vänta några
revolutionerande nyheter; det vore dock värdefullt
med en standardisering.

Avgörande för hur långt man kan driva me-

Fig. 7.
Konstbevattning i
plantskola

322 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free