Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsskötsel och teknik, av Lennart Nordström - Forsknings- och utvecklingsarbete för skogsteknisk rationalisering, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av dessa i naturens balans ofta starkt
ingripande och i vissa fall synnerligen giftiga
ämnen kan förmodas komma med åren.
Dikning
En mycket stor del av de ur skoglig synpunkt
dikningsvärda sumpmarkerna har redan
dikats. Vi har blivit strängare, när det gäller att
avgöra, vilka sumpmarker som är
dikningsvärda, och i vissa fall kommer
grundvattentillgången in i bilden. Allt detta gör att
skogsdikning inte längre är tillnärmelsevis så aktuell,
som den varit tidigare under 1900-talet. I den
mån nydikning alltjämt utförs, har arbetet, om
man bortser från smärre objekt, helt
revolutionerats genom grävmaskiner, sprängning av
diken samt plogning av diken med stora
traktor-dragna plogar. Det omfattande
underhållsarbetet för äldre dikningar är alltjämt manuellt.
Slutord
Skogsskötselarbetet är inte särskilt lätt att
mekanisera. Man ställs inom skogsskötseln inte
alls inför tunga arbetsmoment i samma
utsträckning som vid virkets avverkning.
Arbetsobjekten, dvs. främst den växande skogen och
hyggena, är i hög grad oenhetliga (undantaget
plantskolorna), och till allt detta kommer att
man arbetar med ömtåligt levande material.
Dock har inom vissa arbetsavsnitt, t.ex.
markberedning, plantskolearbeten och klängning,
mekaniseringen drivits långt. Tyvärr är detta
dock inte fallet i fråga om skogsodlingarna.
Därvid bör dock framhållas att de senaste
decenniernas intensiva, av den tekniska
utvecklingen möjliggjorda, skogsvägbyggande
inneburit en stark rationalisering av
skogsvårdsarbetena. En fortsatt rationalisering av de
skogsvårdsarbeten, som siker ute i fält, kommer
att bli i hög grad beroende av fortsatt
vägbyggande. Man måste ha lätt att transportera ut
eventuella tekniska hjälpmedel till
arbetsplatserna och mellan arbetsplatserna.
Utteratur
1. Nordström, L: Rationellare virkesmätning. Norrlands
Skogsvårdsförbunds T. 1961 h. 2 s. 368—379.
2. Hagström, B: Skötselprogram — driftsekonomi —
arbetskraftsbehov. Norrlands Skogsvårdsförbunds T. 1961 h. 2 s.
97—117.
3. Andersson, S-O: En kalkyl över lönsamheten hos
skogsbruk med få gallringar. Medd. Statens Skogsforskningsinst.,
serien uppsatser nr 83; Norrlands Skogsvårdsförbunds T. 1961
h. 2 s. 119—134.
4. Stefansson, E: Skogens föryngringsfräga under det sista
halvseklet. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens
Minnesskrift. Stockholm 1963.
5. Plym Forshell, W: En riksomfattande äterväxttaxering i
enskilda skogar. K. Skogs- och Lantbruksakademiens T. 100
(1961) h. 5—6 s. 421—448.
6. Huss, H: Om avvingningsskador på skogsfrö. Medd.
Statens Skogsforskningsinstitut 1961 h. 2.
Forsknings- och utvecklingsarbete
för skogsteknisk rationalisering
Forskningsarbetet inom skogsnäringen kan
schematiskt indelas i: Forskning angående
skogsbeståndens anläggning och produktion,
som syftar till en kvantitativ och kvalitativ
ökning av råvarutillgångarna.
Rationaliseringsteknisk forskning, vilken syftar till en ökning
av de i anspråk tagna produktionsmedlens
effektivitet, samt produktforskning, som avser
att klarlägga bästa möjliga industriella
utnyttjning av råvaran.
Den rationaliseringstekniska forskningen
bedrivs huvudsakligen inom tre enskilt
finansierade arbetsstudieorganisationer, vars
verksamhetsområden fördelar sig på olika regioner4. De
är forskningsstiftelsen SDA i Norrland och
Dalarna, Mellan- och Sydsvenska Skogsbrukets
Arbetsstudier, MSA, samt Föreningen
Värmlands Skogsarbetsstudier, VSA. Dessa institu-
Docent Kjell Kilander, Stockholm
634.0.6
tioner sysselsätter tillsammans ett hundratal
anställda, däribland ca 20 forskare med
akademisk utbildning. Den årliga
anslagstilldelningen är ca 2,25 Mkr. Organisationernas
intressenter äger 44 % av landets
skogsmarksareal och utgörs till helt dominerande del av
storskogsbruket. Jämsides härmed finns vid
Statens Skogsforskningsinstitut en skogsteknisk
institution, för vilken jägmästareutbildningen
utgör huvuduppgiften.
Forsknings- och utvecklingsverksamheten
måste betraktas dels mot bakgrunden av vad
som i övrigt sker inom de tekniska och
ekonomiska grundvetenskaperna och dels med
tanke på förmedlingen av kunskaper, och på
hur erfarenheterna skall omsättas i praktiken.
Vårt kunskaps- och därmed sammanhängande
forskningsbehov inom det rationaliseringstek-
324 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
