Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Forsknings- och utvecklingsarbete för skogsteknisk rationalisering, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Olika
funktioner inom
skogsbrukets [-rationaliseringstekniska forsknings–]
{+rationaliserings-
tekniska forsk-
nings-+} och
utvecklingsarbete.
niska området kan schematiskt uppdelas i tre
sinsemellan samspelande huvuddelar,
omfattande problem förknippade med tekniken, med
människan i arbete samt med driftekonomin.
Dessa tre huvudkomponenter kan ytterligare
uppdelas och knytas samman i ett
förmedlingsarbete, fig. 1. Systematiken ger oss tre
forskningssektorer, som här kommenteras var och
en för sig.
Teknik
Kostnaderna för virkets tillredning och
transport kan idag till dominerande del hänföras
till manuell arbetskraft. I dagens situation och
inte minst mot bakgrunden av den väntade
löneutvecklingen är detta mycket ogynnsamt. En
på ekonomiska grunder genomförd
mekanisering av i första hand de mest
kostnadskrävande arbetsoperationerna blir därigenom ett
primärt rationaliseringsmedel.
Ett självklart intresse riktas därvid mot den
tekniska sidan, som dels avser en utveckling
av maskiner och redskap för skogsbrukets
behov och dels en utveckling av själva metoden
vid dessa hjälpmedels insättning i
produktionen. Både forskningen och det praktiska
utvecklingsarbetet bör här drivas på två fronter,
dels såsom en förutsättningslös, långsiktig och
nyskapande verksamhet, dels i form av en
successiv förbättring av konventionella, i drift
varande metoder och hjälpmedel. Med hänsyn till
den väntade snabba tekniska utvecklingen
ställer denna sektor mycket stora krav på en
systematisk och välnyanserad bedömning av
impulser och idéer av skilda slag.
Det tekniska utvecklingsarbetet är av den ka-
raktären, att det till huvudsaklig del ligger
decentraliserat hos såväl tillverkare och enskilda
konstruktörer, som hos skogsföretag, lokala
förvaltningsenheter och enskilda skogsforukare.
Vårt centrala forskningsbehov hänför sig
främst till principer, analyser och
erfarenhetssammanställningar. Genom forskningens
impulser till det praktiska skogsbruket och till
tillverkarna görs försök att påverka den
tekniska utvecklingen i rationell riktning. Intresset
koncentreras av naturliga skäl till de
kostnads-mässigt tyngst vägande arbetsoperationerna och
till de områden, inom vilka
utvecklingsmöjligheterna synes vara störst. Som exempel på
utrustning för tekniska försök kan nämnas SDA:s
anordning för dragkraftsmätningar i fält, fig. 2.
Drivningsmetoderna måste anpassas efter den
tekniska utrustning som står till buds.
Analyser av arbetsmetoderna blir därmed ett
naturligt komplement till det tekniska
utvecklingsarbetet. En del av den stora variationen i
faktisk prestation är en följd av att arbetsmetoden
är mer eller mindre rationellt utformad. En
analys av metoden som sådan ger ofta
värdefulla anvisningar om vägar att höja
effektiviteten. I de fall, då metodförbättringar kan
genomföras utan alltför höga
utbildningskostnader, blir också rationaliseringsvinsten stor.
Konstruktionsarbetet måste främst byggas på
de olika tekniska vetenskaperna, medan
metod-analysen ocli därmed sammanhängande
utvecklingsimpulser skapar behov av tillämpad
arbets-studieteknik. Från arbetsstudieteknisk
synpunkt är de tillämpade metoderna ingalunda
specifika för skogsbruket, men de anpassas
givetvis till det studerade arbetets karaktär1. För
mer schematiska bedömningar tillämpas fre-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
