Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Forsknings- och utvecklingsarbete för skogsteknisk rationalisering, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planläggningsarbetet. Denna tendens kommer
med säkerhet att ytterligare accentueras.
I organisationsarbetet i stort återfinns sådana
problemkomplex som arronderingsfrågor,
förvaltningsorganisation och
avverkningsplanläggning. Dessa fordrar bedömningar, grundade
på kännedom om de olika kostnadsposternas
storlek, variation och samspel. Centralt
insamlat arbetsstudie- och statistikmaterial fordras i
allt större utsträckning för detta.
Drivningsarbete kräver en mängd beslut för
investeringar, transportplanläggning m.m.
Dessa beslut måste grundas på något slag av
bedömanden, vilka i sin tur grundas på kalkyler
och sammanställningar av tids- och
kostnads-mässiga orsakssammanhang. Dylika
drifttekniska kalkyler kräver såväl kunskap om
ekonomisk teori och kalkylmetoder som data och
erfarenhetssammanställningar3. En forskning
och vidareutveckling inom denna sektor utgör
en nödvändig förutsättning för ekonomiska
bedömanden angående den alltmer komplicerade
tekniska utvecklingen. Som ett exempel kan
nämnas, att skogsindustrins planerade
utbyggnad i kombination med ett pressat
kostnadsläge ökar kraven på marginalkalkyler kring
de minsta uttagbara dimensionerna.
Marginalanalysen kompliceras bl.a. av att vissa
arbetsobjekt i föreliggande prislistor kan
subventioneras av andra objekt. Detta kan nämligen ske
inom ramen för att arbetstagarna får en
acceptabel jämnhet i månadsinkomst.
Den dominerande delen av
drivningskostnaderna skall i form av arbetslön flyttas mellan
arbetsmarknadens parter. Principer och
former för detta får en central betydelse inte
minst med tanke på förhållandenas anknytning
till den ofrånkomliga intressemotsättningen
angående lönenivån. Betalningen måste ske efter
sådana principer, att man inte hämmar
rationaliseringsåtgärderna eller minskar
arbetsintensiteten. Forskningsarbetet bör inriktas såväl
på problemens principiella sidor som på
erforderlig datainsamling. Skogsarbetet sker till
helt dominerande del på ackord. För
huggning, barkning och hästkörning har man
sedan länge ackordslistor i de kollektiva
löneavtalen. Man har därvid icke fixerat några
normer för normal timförtjänst vid ackordsarbete.
Detta innebär bl.a. att man undviker
tidsstudier för direkt prissättning ute i produktionen
samt att vid tidsstudier uppmätta moment ej
behöver korrigeras till en "normal" nivå2.
Nytillkommande mekaniserade
arbetsoperationer ersätts i ett första utvecklingsskede
oftast efter tidlön. Efterhand som erfarenheterna
ökar, så att kostnads- och
prestationsprognoserna skärps, går man via ett blandat ackord
över till ett rent ackord. Den centralt
finansierade tidsstudieverksamhetens undersökningar
ger underlag för en differentiering av
ackorden efter variationer i arbetets förutsättningar.
Ett exempel på en metod, som därvid används,
kan vara av allmänt intresse. Differentieringen
baseras på en tabell, som upptar ett antal
svårighetsfaktorer Fi, vilka kan antas påverka tids-
åtgången för arbetet. Varje sådan faktor
hänförs vid tillämpningen till viss svårighetsgrad
Sj, som värderas med ett poängvärde ktj.
Ackordspriset sätts i relation till erhållen
poängsumma Ska. Till relativt låg kostnad kan man
i
insamla en grov statistik över prestationer, där
varje uppgift kompletteras med en bedömning
av arbetssvårigheten (Sj för varje Fi). På basis
av detta empiriska material beräknas, vilken
kombination av poängvärden i tabellen (/fy),
som ger minsta förtjänstspridningen i hela
statistikmaterialet. En sådan beräkning utförs på
ett smidigt sätt med hjälp av elektronisk
databehandlingsteknik.
Ackordsättningsfrågorna var den
huvudsakliga orsaken till att den enskilt finansierade
ar-betsstudieverksamheten igångsattes. Under ett
första utvecklingsskede skapades vissa
grunder för kollektiva arbets- och löneavtal.
1950-talet utmärktes sedan av en viss stabilitet på
avtalsområdet. Den tidigare relativt ensartade
bilden av avverkningsprocessen förändras dock
i snabb takt. Ett flertal olika maskiner och
förfaringssätt, lokalt anpassade till rådande
förhållanden, ger en betydligt mer heterogen bild.
Samtidigt minskar förutsättningarna för att
man skall kunna reglera lönesättningen av
mekaniserade arbeten genom generella prislistor
av t.ex. den typ, som kollektivavtalen nu
upptar för hästkörningsarbete. Därmed ökar
behovet av lokala kostnads- och
prestationsprognoser i det praktiska drivningsarbetet. Denna
utveckling kräver i successivt ökad utsträckning
både arbetsstudier och bearbetning av löpande
prestationsstatistik.
Den ekonomiska sektorn avser i hög grad en
tillämpning av olika ekonomiska
grundkunskaper under skogliga driftförhållanden.
Skogsbruket uppvisar därvid flera särdrag som
delvis komplicerar frågeställningarna, men som
också kan förenkla dem. Dessa särdrag är
främst att hänföra till arbetskraftsfrågor,
klimat- och säsongbundenhet, samröret med
jordbruk samt till den kraftigt dominerande
ställning, som skogsbruket har i stora delar av vår
landsbygd.
Förmedlingsarbete
Skogsbrukets arbetsstudieorganisationer har
ägnat särskild uppmärksamhet åt
forskningsresultatens snabba förmedling till
intressenternas verkställande personal. Den relativt
omfattande publikationsverksamheten är
differentierad i flera serier, som vänder sig till
intressenternas olika tjänstemannakategorier. Vidare
bedrivs kursverksamhet i skilda former. Bland
SDA:s intressentföretag anordnas årligen bl.a.
tvådagars informationsmöten, som berör
samtliga skogsförvaltare inom den norra eller södra
hälften av organisationens verksamhetsområde.
Vidare har övergång av personal mellan
ar-betsstudieorganisationerna och skogsföretagen
underlättat spridningen av forskningens
resultat. De gemensamt finansierade
forskningsinstitutionerna har också att för intressenternas
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
