- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
328

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Forsknings- och utvecklingsarbete för skogsteknisk rationalisering, av Kjell Kilander - Skogsbilvägnätets planläggning, av Gerhard Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räkning absorbera och granska
forskningsresultat från andra verksamhetsområden samt
från utlandet.

Slutord

Den beskrivna systematiken innehåller
huvudsakligen sådant, som ingalunda är specifikt för
skogsbruket. Därför måste skogsbrukets
tekniska utvecklingsarbete och de därmed
förknippade vetenskapliga frågeställningarna också
lösas i samarbete med fackmän från ett flertal
andra verksamhetsområden.

Av hävd har skogsbruket varit en "biologisk"
hantering, där den statligt finansierade
forskningen och undervisningen främst inriktas på
frågor, som är förknippade med
skogsbeståndens anläggning och vård. De senaste årens
snabba tekniska utveckling har emellertid fört
med sig ett accentuerat behov av intensivare
teknisk och ekonomisk skolning av skogsmän-

Skogsbilvägar byggs nu i snabb takt i vårt
land. Stora investeringar ökar alltid risken för
felinvesteringar och skärper kraven på
bakomliggande planläggning. Inte minst gäller detta
skogens vägar, där en olämpligt placerad eller
utformad väg kan leda till en snedvridning av
hela den följande utbyggnaden.

Allmänna principer

En sådan planläggning får inte bara ta sikte på
det enskilda objektet ifråga utan måste gripa
över hela det område, som har sammanhang
med detta. Översiktsplanering är säkerligen
just nu det mest aktuella och angelägna och
tidigare mest försummade avsnittet av skoglig
vägbyggnad. Vad som här bör ske måste också
ske snabbt, eftersom inom ett eller annat
decennium det skogliga vägsystemet i sina
huvuddrag kommer att lia fixerats inom de helt
övervägande delarna av vårt land.

Vilka principiella riktlinjer bör då tillämpas
för vägnätets utformning?

Skogstransporter tillhör den kategori av tunga
transporter, där lastförmågan oftare begränsas
av dragkraftens kapacitet än av lastutrymmet.
Det gäller både den mekaniserade ocli häst-

nen. Inom detta forsknings- och
utvecklingsområde skapas därför efter hand en allt större
efterfrågan på teknisk och ekonomisk
sakkunskap med skoglig inriktning. Den skogliga
ar-betsstudieverksamheten kommer också att
vinnlägga sig om att skapa underlag för
samarbete ocli utgöra centralt forum för
vidareutveckling av forskningsfältet och för snabb
förmedling till praktikens driftledande
personal.

Litteratur

1. Kilander, K: Den tillämpade skogliga arbetsforskningen.
"Skogen 1959 h. 22 s. 453—455, 461.

2. Kilander, K: Några arbetsstudietekniska synpunkter på
drivningsarbetets prissättning. Norrlands
Skogsvårdsförbunds T. 1960 li. III s. 237—252.

3. Kilander, K: Reltexioner kring en principskiss. Skogen
1951 h. 15 s. 273.

4. Staaf, A: Hur arbetsstudieuerksamheten är organiserad.
Norrlands Skogsvårdsförbunds T. 1960 h. 3 s. 195—201.

5. Zotterman, Y & Lundgren, N: Studier över tungt kropps
arbete. Stockholm 1948.

Professor Gerhard Larsson, Stockholm

634.0.383

bundna transporten och både väg- ocli
terräng-körning — kanske alldeles speciellt den
sistnämnda, som också vanligen svarar för
huvudparten av de totala transportkostnaderna. Att
öka lassvikten genom att låta transporten — i
synnerhet i terräng -— så långt som möjligt
ske i medlut är därför en av de starkast
kost-nadssänkande faktorerna. Bilvägarna bör alltså
placeras lågt i terrängen, så att virket i princip
flödar nedåt mot vägarna och därefter förs ut
längs dessa i naturliga sträckningar och med
undvikande av motlut. Lågpartier är emeller-

Fig. 1. Förenklad transportmodell; = = = befintlig

väg,–-planerade vägar, - gräns för

transportområde.

Skogsbilvägnätets
planläggning

328 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free