Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbilvägnätets planläggning, av Gerhard Larsson - Skogsbilvägarnas utformning och standard, av Lars Hjelmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just bilvägarna den stomme, kring vilken
fastighetsutformningen bör ske. I lika grad blir
därför vägfrågornas lösning ett vitalt intresse
för fastighetsbildaren och skogsmannen.
Litteratur
1. Maltsson Mårn, L: Kalkylering av skogliga vägsystcm.
Stockholm 1952.
2. Janlöv, G-E: Metodik för bilvägplanering inom en skogs-
Den vägbyggnadsverksamhet som ägt rum inom
skogsbruket, och som började i blygsam
omfattning omkring tiden för första världskriget,
uppvisar förutom en stark kvantitativ
expansion även en fortgående kvalitativ utveckling.
Både målsättningen för
vägbyggnadsverksamheten och vägarnas utformning och utförande
samt vägbyggnadstekniken har härvid
efterhand förändrats. Denna utveckling
sammanhänger bl.a. med de radikala reformer som
skett i fråga om de sociala förhållandena för
skogens arbetskraft och dennas lokalisering.
Även transportteknikens och
transportredskapens förbättring, utbyggnaden och
förstärkningen av de allmänna vägarna, omläggningen
av skogsdriften till arbete i möjligaste mån året
runt med fast anställd arbetskraft, samt skärpt
konkurrensförhållande lastbilskörning ■—■
flottning m.fl. orsaker har medverkat härtill.
Hålsättning
I södra Sverige har vägbyggandet inom
skogsbruket redan från början i första hand avsett
att genom lastbilstransport söka förbilliga
skogstransporterna. I Norrland, Dalarna,
Värmland samt även inom vissa områden t.ex. i
Bergslagen, där de långväga
virkestransporterna sedan gammalt skett genom flottning, har
skogsvägbyggandet delvis haft en annan
utveckling. En stor del av verksamheten avsåg
här att förbättra levnadsvillkoren för den
arbetskraft, som bodde utspridd i skogen i mer
eller mindre ensligt belägna torp och
arrendeboställen, genom att tillgodose behovet av
utfartsvägar fram till de allmänna vägarna. För
att underlätta tjänstemännens och arbetarnas
förflyttning in i skogsmarkerna utfördes även
cykelstigar och enkla bilvägar. Dessa vägar
byggdes dock endast för lättare trafik
(personbilar, proviantbilar och liknande) och det för-
förvallning. Skogsbrukets transporter, bd 1:
Transportutredningen 1955—1960, Stockholm 1961.
3. Matthews, D: Cost control in the logging industry. New
York 1942.
4. Sundberg, U: Stadier i skogsbrukels transporter. Svenska
Skogsvårdsfören. 1952 h. 4; 1953 h. 1.
5. Larsson, G: Studies ön forest road planning. Stockholm
1959.
6. Larsson, G: Kalkylering av skogliga bilvågsystem.
Stockholm 1961.
Byrådirektör Lars Hjelmström, Stockholm
634.0.383
utsättes, att virkestransporterna såsom
tidigare skulle ske med häst på basvägar till
flottlederna.
Det visade sig emellertid även här, att bilen
på längre transportavstånd ofta blev ett
konkurrenskraftigt alternativ. På grund härav kom
de enkla bilvägarna, vilka anlades som
utfartsvägar eller persontransportleder, snart nog i
stor utsträckning även att utnyttjas för tunga
biltransporter.
Vägar för de beskrivna ändamålen byggdes
ofta, där det var lättast och billigast att komma
fram, och den bebyggelse, som försågs med
utfartsvägar, var ofta högt belägen. Detta
medförde att dessa vägar ibland fick en ur
drivningsteknisk synpunkt mindre lämplig
sträckning. Vägarnas tekniska utförande var
dessutom tämligen primitivt. En del av detta
ursprungliga vägnät har på grund härav under
de senaste decennierna måst förstärkas eller
ombyggas. I dagens läge ställer man nämligen
på huvuddelen av skogsbrukets bilvägar det
kravet, att de jämsides med sin uppgift att
underlätta skogens arbetskraftsförsörjning skall
kunna nyttjas för tung lastbilstransport.
Byggandet av cykelstigar upphörde väl i allmänhet
under 1940-talet och denna vägtyp kan nu
sägas ha spelat ut sin roll.
Normarbete
Skogsvägbyggandets målsättning har alltså
under årens lopp förändrats, vilket i förening
med transportteknikens, det allmänna
vägnätets och lastbilarnas successiva förbättring
efter hand har ställt krav på högre vägstandard.
Detta jämte byggnadsteknikens utveckling har
medfört behov av att tid efter annan revidera
normerna för byggandet av skogsbilvägar av
olika typer.
Det har emellertid dessutom förelegat ett
Skogsbilvägarnas
utformning och standard
334 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
