Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbilvägarnas utformning och standard, av Lars Hjelmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkt behov av att söka skapa i möjligaste mån
enhetliga normer för alla enskilda vägar, som
byggs med statliga medel eller bidrag. Efter
överläggningar mellan Yäg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Domänstyrelsen,
Lantbruksstyrelsen och Lantmäteristyrelsen
pågår därför arbete inom Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen i syfte att få till stånd särskilda
anvisningar för planläggning, utformning och
utförande av enskilda vägar.
Detta arbete, i vilket Domänstyrelsen
medverkar, har nu fortskridit så långt, att en
arbetsbeskrivning för byggande av väg
föreligger. Den har försöksvis använts inom Väg- och
Vattenbyggnadsverket och Domänverket under
1961. För tillämpning inom Domänverket har
arbetsbeskrivningen kompletterats med vissa
smärre tillämpningsföreskrifter i syfte att
tillgodose de speciella skogliga önskemålen.
Dessa föreskrifter avser även en viss förenkling av
utförandet, närmast med avseende på puts och
dylikt och i syfte att nedbringa
byggnadskostnaderna.
Hittills vunna erfarenheter är för
Domänverkets vidkommande gynnsamma och synes tyda
på att Domänstyrelsen för sin del skulle
kunna i huvudsak acceptera denna
arbetsbeskrivning såsom grund för byggande av
skogsbilvägar. Skogsstyrelsen, som nyligen har
reviderat sina normer för skogsvägar, har ansett sig
böra avvakta resultatet av den försöksvisa
till-lämpningen av föreliggande arbetsbeskrivning,
innan man tar ställning till huruvida den skall
tillämpas även för de vägar, som erhåller
statsbidrag genom skogsvårdsstyrelserna. Inga
väsentliga skillnader föreligger emellertid i fråga
om utförandet. Uppdelningen i vägklasser kan
därför i princip anses gälla även för de
väg-typer som tillämpas av Skogsstyrelsen.
I detta sammanhang bör dessutom nämnas,
att Skogs- och Lantbruksakademiens
skogsvägkommitté under år 1961 har igångsatt en
särskild vägundersökning. Denna avser forskning
rörande det tekniska utförandet av
skogsbrukets enklaste barmarksvägar för hjulburen
trafik.
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
arbetsbeskrivning anger hur vägen och däri ingående
byggnadsdetaljer under skilda förhållanden
skall utföras och redovisar normalutförandet.
Vidare beskrives en hel del byggnadsdetaljer,
Tabell i. Tekniska data för enskilda vägars klassindelning
Vägklass
I II III
Körbanans normala bredd......... 3,5 3,5 3,5
Normal lutning på vägslänt....... 1:3 1:2 1:1,5
Minimiradier för
horisontell kurva med fri sikt . . . m 150 75 50
horisontell kurva i jordskärning . . . . . m 300 150 70
vertikal, konvex kurva........... 1 000 400 200
vertikal, konkav kurva........... .. . m 500 200 100
Normal maximilutning........... . . 0/00 70 90 100
som skall utföras endast under förutsättning,
att detta särskilt angivits på profilritning eller
i programbestämmelser. Det ankommer sålunda
på projektören att, i den mån avvikelser från
normalutförandet skall förekomma eller
särskilda utförandeformer anses motiverade,
föreskriva detta i samband med projekteringen.
Arbetsbeskrivningen måste således kompletteras
med särskilda projekteringsanvisningar.
Arbetet med utarbetande av dessa anvisningar
pågår och kan förväntas bli slutfört under 1962.
Vägklasser
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
projekteringsanvisningar och arbetsbeskrivning
omfattar två skilda vägklasser. Båda avser väg med
normalt 3,5 m bred körbana och mötesplatser
samt grusslitlager. För skogsbrukets
vidkommande behövs emellertid även enklare vägar
än som motsvaras av dessa vägklasser. På grund
härav har såväl Skogsstyrelsen som
Domänstyrelsen särskilda arbetsbeskrivningar för
skogsbilväg klass III. Domänstyrelsen avser att
under vintern 1961—1962 göra en överarbetning
av arbetsbeskrivningen för klass III, så att den
får formen av tillämpningsanvisningar
grundade på beskrivningen för klass I och II, varvid
anges vilka förenklingar av vägens tekniska
utförande, som kan ifrågakomma.
De olika vägklasserna skiljer sig från
varandra främst i fråga om linjeföringen. För klass
I-vägarna utgör sålunda den dimensionerande
hastigheten (dvs. den hastighet med vilken ett
fordon under gynnsamma förhållanden och
med betryggande trafiksäkerhet kan framföras
på sådana delar av vägen för vilka
minimiford-ringarna beträffande vägens standard
tillämpas) 40 eller 50 km/h, medan den för klass II
och III är 30 respektive 20 km/h.
Dessa hastigheter förefaller måhända
anmärkningsvärt låga, men det är att märka, att de
minimiradier m.m., som enligt det följande
svarar mot desamma, endast tillämpas då
härigenom någon besparing vinns vid byggandet. I
flaok terräng blir siktförhållandena utan
merkostnad goda, och någon skillnad i linjeföring
mellan de olika vägklasserna uppstår då ej
heller, utan trafiken kan framföras med relativt
hög hastighet.
Även med avseende på vägsektionens
utformning och det tekniska utförandet föreligger
vissa skillnader mellan de olika vägklasserna. För
att belysa standardkraven har några exempel
på tekniska data för de olika vägklasserna
an-getts i tabell 1.
Bä righets klasse r
För samtliga vägtyper gäller, att broar,
trummor o.d. dimensioneras enligt de statliga
belastningsbestämmelserna av år 1960 för
byggnadsverk. I fråga om vägarnas överbyggnad
finnes emellertid möjlighet att anpassa
utförandet efter behovet av framkomlighet för tung
trafik, dvs. för fordon med 8 Mp axeltryck,
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
