Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Rundvirkets transport med lastbil och traktortåg, av Bo Hedegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Fordonsmonterad Elefant-kran med
hydraul-drift för såväl kranrörelser som gripare.
verkats av tyngre, utrangerade lastbilar eller
av nya transmissionsdetaljer och axelsatser till
sådana fordon. De har därför hög lastförmåga,
och traktortågens totalvikter når inte sällan
upp i lastbilsklass med motsvarande axel- och
boggibelastning, fig. 6. Traktortåget utgör ett
mycket värdefullt komplement till lastbilen
genom sin goda framkomlighet på mindre och
sämre vägar, där det ofta möjliggör
transporter till inte obetydligt lägre kostnader än
lastbilen.
Lastapparater och lastningstider
I det föregående har nämnts, att flertalet
lastbilar och traktortåg är utrustade med
lastapparater, med vars hjälp fordonsbesättningen själv
lastar virket på sina fordon. Besättningen
utgöres då vanligen av två man, och
lastapparaten är i övervägande antalet fall en krän, med
vilken virket lyfts från upplagsplatsen upp på
fordonets lastutrymme. Kranen drivs med me-
Medeltransportavstànd
Fig. 8. Transportkostnadens variation med
medeltransportavståndet för bilburet rundvirke.
kanisk eller hydraulisk kraftöverföring av
bilmotorn, som måste arbeta under den tid
lastningen pågår. Dessa fordonsmonterade kranars
lyftförmåga och därmed
lastningsverkningsgrad är nödtvunget ganska begränsad, eftersom
kranen inte får göras så kraftig och tung, att
den inkräktar menligt på bilens eller
släpfordonets lastförmåga. Med en lyftförmåga av
500—700 kg hos en dylik krän tar det mellan
5 och 8 min för två man att lasta 1 t virke, om
stockarna eller virkesbitarna måste lyftas i
bunt i en linslinga eller styckevis med sax, fig.
1. Om kranen är försedd med en
"virkesgri-pare" och virket ligger inom räckhåll för
denna, kan bilen lastas väsentligt fortare, eller med
ca 2—4 min/t virke, fig. 7. Även i detta fall kan
bilen lastas av en man, utan att tidsåtgången
behöver öka mer avsevärt. Under de två
senaste åren har ett stort antal kranar med
vir-lcesgripare anskaffats till de större
virkestransportfordonen, vars lastningstider härigenom
kunnat skäras ned drygt 50 % eller från ca 1 h
45 min till ca 50 min vid ett timmer- eller
mas-savedslass om 20 t.
I de fall speciella, större lastmaskiner av
kran-eller gaffeltruckstyp med virkesgripare kan
användas för lastningen, är det lämpligt
besättningen på varje transportfordon reduceras till
en man — chauffören, fig. 3. Vid lastningen
biträder denna lastmaskinens förare med t.ex.
tillrättaläggning av virke på lasset och med
ställarbeten före och efter. Sådana
lastmaskiner har inte sällan en kapacitet av 1—1,5 t/min
virke, vilket innebär väsentligen reducerade
lastningstider jämfört med även de mera
avancerade fordonsmonterade apparaterna.
De mobila lastningsmaskinerna har även
andra fördelar. Genom att de kan lasta och
kortare sträckor förflytta t.ex. en bilsläpvagn utan
att lastbilen behöver vara på platsen, har man
möjlighet att organisera "skytteltrafik",
varigenom väntetiderna vid lastning avsevärt kan
nedbringas för lastbilarna. Genom att man har
flera uppsättningar släpvagnar till en och
samma dragbil, kan de fordon, som för tillfället
inte är under transport med bilen, lastas i
förväg med en mobil lastapparat. Använder man
påhängsvagnar eller semitrailers minskas
väntetiden till vad som åtgår för sammankoppling
av dragbil och släpvagn, dvs. till någon eller
några minuter. I de fall 2-axliga släpvagnar
förekommer och dragbilen själv måste lastas,
blir väntetiden i alla händelser reducerad till
vad som åtgår för lastning av själva bilen.
Metoden är hittills ganska litet praktiserad,
men har fått förbättrade förutsättningar genom
att de mobila lastapparaterna avsevärt
utvecklats ifråga om kapacitet och lönsamhet den
senaste tiden.
Transportkostnader
Den aktuella fraktkostnaden vid biltransport
av rundvirke kan avläsas för olika
transportavstånd i diagrammet, fig. 8. Kurvan redovisar
genomsnittskostnaden 1961 för biltransportera-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
