Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Barkning av virke — en transportfråga, av Finn Knudsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring kan medföra avsevärda
kostnadsstegringar, vilka dessutom har en benägenhet att
uppträda språngvis. Sådana språngvisa
särkostna-der för nytillförda obarkade kvantiteter kan
uppstå, t.ex. på grund av behov av utökad
drifttid och utökat personalbehov i
barkningsan-läggningen, eller på grund av om- eller
utbyggnadsbehov. Skogsbrukets Transportutredning
har 1958 låtit sammanställa vissa
kostnadsuppgifter för barkning i Norrland, tabell 3.
I anslutning till vad tidigare sagts måste
framhållas, att tabellens uppgifter anger
kostnadsläget för varje fabrik vid bestämd
sammansättning av råvarans barkningsgrad. Särkostnadens
storlek vid kvantitetsförändringar har icke
kunnat belysas vid undersökningen, och
skogsbruket har icke fått något definitivt svar på
vilken kostnad som skall införas i en
transportkalkyl när industribarkning, fig. 4, skall
jämföras med skogsbarkning. Dock vågar man
utan vidare förutsätta, att en rationell
industribarkning är billigare än barkning i skogen,
liksom att varje industriföretag vid
jämförelsen bör använda tal byggda på egen statistik
och egna bedömningar.
Barkens värde vid industrin
Tidigare har nämnts, att barkavfallet icke har
något saluvärde ute på landsbygden. Inom
svensk industri har man prövat flera metoder
att nyttiggöra bark. Man har sökt använda den
som isoleringsmateriel, som råvara för
träfiber-plattor och för framställning av kemikalier. Det
mest och för övrigt kanske enda lönsamma
sättet har emellertid hittills varit att låta barken
ingå i industrins bränsleförsörjning. För att
barken skall ge ett bränsletillskott av
ekonomiskt värde fordras emellertid, att
ifrågavarande fabriksenhet för det första har behov av
tillskottsbränsle och för det andra har den
speciella utrustning, som fordras för transporter,
pressning och förbränning av bark.
Enligt Skogsbrukets Transportutredning kan
man i genomsnitt räkna med att barken vid ett
oljepris av 100—120 kr/t har ett bränslevärde
av mellan 3,5 och 4,2 öre/f3 ved under bark.
I detta sammanhang bör påpekas, att dagens
oljepris är omkring 80 kr/t och de angivna
talen 3,5 respektive 4,2 bör därför reduceras med
ca 25 %. I industrier, som använder bark för
energialstring, skall man sålunda kreditera
in-dustribarkningen med detta belopp vid
jämförande kostnadskalkyler för å ena sidan
skogsbarkning och å andra sidan industribarkning.
Barkning en transportfråga
Skogsbruket har tack vare utbyggnad av sitt
bilvägnät och tillkomsten av rationella
transportaggregat fått ett alternativ till flottningen,
nämligen landtransport. Den
virkesförbrukan-de industrin har i sin tur genom investeringar
i sina mottagningsanordningar för landburet
virke, i barkningsaggregat och i
reningsanordningar fått förbättrade möjligheter att motta
Fig. i.
Barkning i
bark-ningstrumma
vid industri.
obarkat virke. Vid flottning fordras redan nu
att virket i viss utsträckning barkas för att det
efter påföljande torkning skall nå tillräcklig
flytbarhet. Med den moderna skogsskötseln
följer att det frodvuxna, i rått tillstånd icke
flyt-bara virket, tilltar i omfattning. Man kan
därför vänta att framtidens krav på barkning och
uttorkning av flottgods kommer att stiga.
Skogsbruket måste därför i sina
transportkalkyler belasta flottningsalternativet med den
merkostnad som skogsbarkning förorsakar.
Storleken av denna merkostnad är svår att
fastställa och här har det ungefärliga läget
angivits endast hos vissa kostnadsslag. Bland
sådana poster som icke alls eller endast
antydningsvis omtalats kan t.ex. nämnas
sjunknings-förlust vid flottning, kvalitetsförsämring vid
flottning, fraktrabatter för barkat virke vid
såväl flottning som landtransport, extra
särskilj-ningskostnader vid landtransport samt
räntevinst beroende på kortare lagerhållningstid vid
landtransport.
Olika skogsägargrupper och
industriägarkate-gorier kan dessutom av lättförklarliga skäl ha
anledning att i transportkostnadskalkylen
värdera de ingående delposterna på olika sätt. För
alla grupper gäller emellertid att delposten
barkning har en sådan tyngd såväl vad
kostnader som arbetskraftåtgång beträffar, att den
ofta är helt avgörande för resultatet av en
transportkalkyl.
Tabell 3. Barkningskostnader vid några norrländska
massaindustrier
Virkestyper och Färdigbarkad ved vid anläggning i
kostnader östrand Svart- Kram- Dom- Hörne- Skog-
vik fors sjö fors1 hall
Helbarkat virke % 67,1 79,3 63,0 40,2 100,0
Obarkat virke % 32,9 20,7 37,0 ca 100 59,8 0,0
Summa barknings-
kostnad . .. öre/f3 4,8 3,4 4,8 4,7 4,3 2,3
Driftskostnad .. % 32 60 44 39 (20) 16
Reparations-
kostnad ..... % 32 7 26 25 20) 2
Kapitalkostnad % 36 33 30 36 (60) 82
1 Uppgifter från Hörnefors gäller anläggningens långvedstrumma.
nyttjats mer än en del av året.
Den har ej ut-
346 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
