Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Virkestransporter på järnväg, av Lars Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beroende på lokala förhållanden varieras
lossningstekniken från kabelkranslyft till
hantering med gaffeltruckar. När virket skall
förvaras i vattenmagasin eller vidarebefordras i
ett vattensystem har man i några fall dragit
fram järnvägsspåret längs strandkanten
samtidigt som det gjorts lutande. Virkesbuntarna på
vagnen har på så sätt kunnat störtas direkt från
vagn ned i vattnet, fig. 3.
Prissättning
Vid järnvägstransport av rundvirke fastställs
frakten — liksom fallet är beträffande andra
varuslag — efter lastens vikt per vagn.
Utslagsgivande för priset är vidare järnvägsavståndet
mellan avsändnings- och bestämmelsestationen.
En av de bärande principerna i den svenska
järnvägsgodstaxan är
"värdetarifferingsprinci-pen". Den innebär att transportobjekten
belastas med befordringsavgifter med hänsyn till
förmågan att bära frakt. Rundvirket är
hän-förligt till den näst lägsta av åtta tariffklasser,
benämnd klass G. För transporter av varor i
klass G gäller följande prisrelationer vid olika
viktmängder per vagn:
Transportsträcka Viktmängd per vagn
km 101 151 201
Prisrelationstal
100 116 105 100
200 117 105 100
300 och 500 114 105 100
Järnvägen arbetar med relativt höga
terminalkostnader, under det att undervägskostnaderna
tack vare förmågan till transporter i stora
enheter kan hållas låga. Taxans utformning efter
dessa förhållanden visar också ett lågt pris
per tonkilometer vid långa transportavstånd.
För pappersvedstransporter inom landet har
sedan flera år tillbaka tillämpats en
specialtariff, innebärande rabatterade frakter inom
rä-jongen 58—290 km. Tariffen har haft
oförändrad fraktnivå sedan 1957, en prisstabilitet som
i och för sig är anmärkningsvärd. I själva
verket har den reella fraktnivån till och med
sjunkit till följd av ingångna speciella fraktavtal
med större transportköpare, som erhållit
ytterligare rabatter. Fraktläget på järnväg den 1
januari 1962 för pappersved i 20-tonssändningar
uttryckt i öre per 100 kg och per tonkilometer
framgår av fig. 4. Man ser också att
järnvägstaxan är kraftigt degressiv och därför
underlättar transporter på långa avstånd. Det bör
kanske också framhållas, att den — i motsats
till andra transportmedels tariffer — är
enhetlig i tid och rum. Detta innebär med andra ord,
Tabell 1. Riuidvirkestransporter (pappersved och sågtimmer) på
järnväg i Sverige 1958—1961; 1961 års uppgifter år uppskattade
1958 1959 1960 1961
Medeltransportlängd ...... km 199 208 239 240
Virkesmängd .............. Mt 0,784 0,659 1,00 1.30
Transportarbete . . milj. tonkm 156 137 239 312
Transportkostnad
Fig. 4. Transportpriser för pappersved till svenska
cellulosa- och pappersfabriker på SJ i vagnslaster
om minst 15 t (vid transportsträckor under 300 km)
och 20 t (vid sträckor över 300 km); - priset
i öre/tonkm,–-priset i öre/100 kg.
att den gäller oförändrad under olika årstider
samt över hela järnvägsnätet.
Framtida utveckling
Järnvägen transporterar en relativt ringa del
av den totala rundvirkeskvantiteten i Sverige.
Mätt som transportarbete blir emellertid dess
insats i skogsbrukets transportapparat
betydelsefullare såsom framgår av tabell 1.
Den intensiva rationalisering av skogsbruket
och den strukturella anpassning av
förädlingsindustrin, som vi nu upplever, kommer att i
hög grad påverka efterfrågan på
transporttjänster. Förutom en total ökning av virkesbehovet
är andra tendenser märkbara: nya
virkessortiment ger en absolut och relativ ökning av
land-transporterna, transportavstånden ökar, större
fabriksenheter kräver en mer kontinuerlig
ved-försörjning, barkningen centraliseras till fabrik
eller särskilda maskinanläggningar.
Dessa förhållanden talar för att järnvägens
resurser borde bli av större betydelse i
framtiden för skogsbruket och förädlingsindustrierna
än vad hittills varit fallet. Icke minst bör
uppmärksammas möjligheterna att på järnväg
oberoende av årstiden transportera den råa och
tunga veden — barkad eller obarkad.
Av stor betydelse för de framtida
transportmöjligheterna på järnväg är prisutveckling och
tekniska förbättringar. SJ har i prognoser på
senaste tid förutsett en relativt gynnsam
prisutveckling för järnvägstransporter fram till
1980, under förutsättning att planerade
strukturanpassningsåtgärder kan genomföras.
Framförallt kan man vänta, att utvecklingen
kommer att gynna den volymtunga trafiken.
Teknisk upprustning av vagnar och bana pågår.
Viktigt är också, att mottagande industrier får
en ändamålsenlig järnvägsterminal. Från SJ:s
sida föreligger en önskan att på olika sätt
medverka till för industrin och SJ goda lösningar
av dessa problem. Samma är förhållandet vid
lokalisering av barkningsstationer. På många
håll har järnvägen icke obetydliga
marktillgångar, som kan disponeras i lagringssyfte. Be-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13 353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
