- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
356

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Virkets huggning och terrängtransport, av Carl Einar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetsmiljö på många sätt är svårmekaniserad
och ställer osedvanligt höga krav på maskiner
och redskap i fråga om hållbarhet och
anpassning. De härtill bidragande faktorerna är bland
annat terrängbeskaffenhet, avverkningsform,
virkesuttag per ytenhet samt virkets grovlek
och längd.

Terrängförhållandena inverkar på valet av
maskin- och redskapsuppsättning, fig. 4.
Jämfört med hästen ger traktorn rent allmänt en
högre grad av framkomlighet och större
möjligheter att komma åt virket, men den har med
undantag för en del specialtraktorer en viss
begränsning i kuperad, brant terräng. Hjulet
ger i de storlekar det förekommer på våra
konventionella traktorer och redskap en
begränsad framkomlighet. Traktorbandet ger betydligt
större möjligheter och är av särskilt värde i
försumpade eller snörika trakter. I den
brantaste terrängen kan transporten utföras
manuellt genom "ränning" eller med hjälp av
vinschar.

Avverkningsobjektens karaktär av
kalhuggning eller gallring har stor betydelse för
maskin- och redskapsutformningen. Vid
gallringar kan det kvarstående skogsbeståndet
begränsa vägbredden och i övrigt inskränka på
manöverutrymmet vid såväl körning som
lastning. Den större virkesmängd och det grövre
virke, som i regel utfaller vid kalhuggning, ger
goda möjligheter till mekaniserad lastning.
Detta arbete fordrar stabila maskiner och
fundament för de tunga lastningsutrustningarna.
Maskinaggregaten kan bli alltför stora för
körning i gallringsskog. Utnyttjningsgraden kan
också med hänsyn till den mindre
virkestätheten i denna huggningsform i vissa fall bli
låg. En ej oväsentlig faktor är också de skador
på stammar och rotsystem, som alltför breda
och tunga maskiner kan åsamka, speciellt i
granbestånd på goda marker. Inom landets
södra delar tar man stor hänsyn till detta
förhållande och har till och med fasta stickvägnät,
till vilka virket förs ut genom dragning för
hand.

Virkestätheten hos avverkningsobjektet
påverkar i första hand själva pålastningsarbetet.
Vid glesare uttag blir virkesbuntarna vid
rimligt manuellt hopdragningsarbete
genomsnittligt mindre, och förflyttningssträckan mellan
pålastningsplatserna ökar. En betydelsefull

Fig. 5. Traktor med motorkraftuttag för drivet
redskap avsett för vältning och packning av snö på
vågar. Efter något dygns kyla bär vägen
virkestransporter med häst och traktor.

skillnad ligger därför i möjligheten att köra
hela virkesmassan utan att dela den i olika
sortiment (sågtimmer, massaved, sliprar etc.)
som körs var för sig.

Vid transport till flottled kan man köra utan
sortimentsskiljning eller endast skilja det i
barkat och obarkat, om en del av virket måste
torkas. När virket levereras till väg är det ofta
nödvändigt att för vidaretransporternas del
skilja alla sortiment. Vill man utnyttja
möjligheten att genom tippning av hela lasten i en
bunt få billigaste avlastning, så måste virket
köras i sortimentsrena lass. Detta förutsätter att
virket skils i skogen, något som återverkar på
kostnaderna för såväl dess manuella
hopdragning som lastning. Förekommer ett visst
sortiment i så liten utsträckning att även
lasstorle-ken påverkas av virkesbristen utmed
stickvägen, stiger hopsamlingskostnaden så starkt, att
uttaget i en del fall kan bli direkt olönsamt.
Detta illustrerar, att man i praktiskt taget varje
avverkningsläge genom en noggrann
förplanering måste kalkylera arbetet så att det för
platsen bästa alternativet erhålls.

Anpassning till mekaniserad
arbetsform

Den hittills genomförda mekaniseringen
anknyter starkt till jordbrukets hjultraktorer, men
hos de större skogsföretagen övergår man nu
till specialmaskiner i stor utsträckning. I takt
med denna traktorisering blir en uppdelning

Fig. 6.
Hjultraktor t.v. med
slir-skydd, i mitten
med
halvband-och t.h. med [-helbandutrust-ning.-]
{+helbandutrust-
ning.+}

356 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free