Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Nyare upparbetnings- och transportmetoder för virke, av Carl Einar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med hänsyn till de genomsnittliga
förhållandena för hela virkesskörden får man pruta på
dessa värden. En höjning av
transportprestationen till den 5—7-faldiga jämfört med hästens
eller till den 2—3-faldiga jämfört med
traktorns prestation torde vara en något så när
realistisk uppskattning.
Med hänsyn till framtida krav på
arbetskraftsbesparing kan emellertid denna vinst totalt sett
endast betraktas som en början. Det återstår
att granska hela arbetsfältet på drivningssidan
för att se, vilka arbetsmoment som kan
mekaniseras ytterligare.
För trädens fällning och kapning har
motorsågen, fig. 1, blivit det nästan oumbärliga
hjälpmedlet. Tidsmässigt intar dessa arbetsmoment
en andel som kan uppskattas till 15—30 % av
hela huggningsarbetet; rent ekonomiskt är
vinsten av maskinell sågning gentemot manuell
sålunda inte alltför stor och kan ibland till och
med vara problematisk. Men ur
kraftbesparan-de och psykologisk synpunkt är motorsågen av
stort värde. Marknadskonkurrensen mellan
mo-torsågtyperna är nu ytterligt hård. Den härav
pressade utvecklingen ger oss efter hand ännu
lättare och effektivare motorsågar. Härvid
öppnas möjligheten att använda motorsågen
även för kvistningsarbetet. Grovkvistiga träd
torde numera nästan utan undantag kvistas med
motorsåg.
Man måste dock konstatera, att kvistningen
fortfarande till övervägande delen är ett
manuellt arbete, fig. 2. Även om man helt skulle
lyckas genomföra motormanuella metoder för
detta arbete, innebär det icke någon högre
grad av mekanisering. I och med att den
manuella barkningen helt kan bortfalla närhelst
man så önskar, växer kvistningsarbetet relativt
sett i betydelse för den fortsatta
mekaniseringen. Man får räkna med att detta arbete tar
i anspråk ca 50 % av hela upparbetningstiden.
Genom andra huggningsformer än de
nuvarande kan de övriga arbetsmomenten förenklas
eller i en del fall försvinna. Man får då än
större anledning att närmare undersöka, vilka
möjligheter som finns för en mekanisering på
detta avsnitt.
Detta resonemang har nu fört oss till den
punkt, där man måste fråga, var trädets
upp-arbetning skall ske — i skogen eller på
av-läggsplatsen, där virkeskoncentrationen
medger en mer stationärt bedriven upparbetning.
Systematisering av avverkningen
Man kan förenkla översikten av
frågeställningarna genom en principskiss där de olika
huvudalternativen lätt kan fångas, fig. 3.
Alternativ eller system 1 avser en upparbetning på
växtplatsen eller "vid stubben", som uttrycket
lyder och som resulterar i färdigapterat,
kvistat och uppkapat virke, som därefter
transporteras på konventionellt sätt. Alternativ eller
system 2 nöjer sig med en uppkvistning av
trädet, och produkten är i detta fall en hel stam
eventuellt med toppen bortkapad. Virket trans-
Fig. 3. Systematisering av upparbetningen.
Förläggningen av de höggradigt mekaniserade arbetena blir
beroende av var och hur de lämpligast kan utföras
av maskinerna.
porteras genom släpning till upplagsplatsen,
där det apteras och uppkapas. Alternativ eller
system 3 slutligen stannar vid fällning av
trädet, eventuellt kompletterad med toppkapning.
Fig. 4. Nordamerikansk skogshjultraktor med
tjänstevikten 13,6 t och lastkapaciteten 350 f (16 m’).
h
’ t. *’ <
’■» » Ifcii A ’ im.. <äft>
Fig. 5. Nordamerikansk skogshjultraktor med
tjänstevikten 2,8 t, anordnad för transport av hela
stammar.
360 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
