Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Nyare upparbetnings- och transportmetoder för virke, av Carl Einar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Erforderligt antal dragkrafts- och
hanteringsenheter vid utkörning av Sveriges
totala virkesskörd enligt olika alternativ.
Beräknad körtid 1 250 h/år,
medeltransportsträc-ka 250 m
Dragartyp och hanterings- Erforderligt antal
utrustning
vinschanläggningar, som är effektiva vid
limning och lastning under mer normala
terrängförutsättningar, fig. 13.
Denna exposé av metodalternativ och
tekniska principlösningar har främst belyst de rika
möjligheter, som föreligger för en omdaning av
avverkningstekniken. I vissa stycken liar vi
redan börjat tillgodogöra oss en del av de nya
metodernas fördelar. Sedan flera år pågår t.ex.
brett upplagda fältförsök med körning av hela
stammar med "sulkymetoden", fig. 15. Virket
upparbetas sedan på avläggsplatsen på enklaste
sätt genom att det kapas med motorsåg och
maskinbarkas. Virket hanteras i regel med
hjul-eller halvibandförsedda gaffellastare. Metoden
ger oss i dag den fördelen, att den manuella
och tunga hopdragningen och
sammanförning-en av virket i samband med huggningen
bortfaller.
Å andra sidan kan kvistningen bli något
försvårad om träden är för tunga att vända. Andra
fördelar är emellertid, att virket kan apteras,
dvs. att stammen kan delas upp i sortiment på
ett bättre sätt samt att en allt större del av
virkeshanteringen såväl i terrängen som på
upparbetningsplatsen helt kan mekaniseras. Att
samordna upparbetningen med
vidaretranspor-ten genom direkt utlastning med lastmaskinen
är också möjligt.
Årsavverkningens storlek i Sverige har
angivits till totalt ca 50 milj. m3sk.
Terrängtransportens dimensioner för hela denna kvantitet
kan man antyda genom behovet av antal
drag-kraftsenheter vid olika dragaralternativ och
förutsättningar, tabell 3. Underförstått är
självfallet, att ett sådant ensidigt transportval icke
kan förekomma i praktiken.
Slutligen skall framhållas, att så radikala
förändringar av terrängarbetet, som här har
antytts, med nödvändighet måste få stora
återverkningar på den angränsande
vidaretrans-porten. De framtida terrängmaskinerna, som i
lika grad får karaktären av hanterings- och
upparbetningsmaskiner, blir med största
sannolikhet praktiskt och ekonomiskt mer
lämpade för transport på korta avstånd. Kraven på
bilvägnätets täthet och standard kommer
härigenom att öka speciellt med tanke på att den
allt dyrbarare maskinparken måste utnyttjas
Häst ..................................................15 000—20 000
Hjultraktor med linkran..............8 000—10 000
Skogsbandtraktor med
hydraulisk krän ..........................4 000— 5 000
Lastningslraktor med
timmergaffel ..............................................2 000— 3 000
Framtida specialtraktor................1 500— 2 000
mera oberoende av klimat och årstid än vad
som nu är fallet. För att man ytterligare skall
kunna öka möjligheterna till en bättre
maskinutnyttjning är en viss utveckling av de
väg-bundna fordonen troligen att vänta.
Fig. 13.
Vinschanläggning för
lunning och
lastning direkt
pä bil.
Fig. 14. Vinschlunning i brant terräng och över
vattendrag.
Fig. 15. Svensk skogsbandtraktor utrustad för
virkestransport enligt "sulkymetoden".
364 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
