Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nat
Tvåfas
Fig. 6.
Koppling för
trip-ling.
gångsvarvtalet. Det är även intressant att
iakttaga, att den höga sekundärresistansen helt
omöjliggör enfasdrift, i det att en i gång
varande motor alltid får bromsande moment. Är
tröghetsmomentet mycket lågt, såsom vid
drag-cup-motorn, så tvärstannar motorn vid
brytning av den ena fasen, ett förhållande som
utnyttjas för snabba regleringsförlopp.
Ekonomisk styrning med stegvis inställning
Inom kategorin ekonomisk styrning med
stegvis inställning ifrågakommer givetvis främst
metoden med polomkoppling.
Polomkopplings-bara motorer utföres i det stora flertalet fall
antingen med skilda lindningar för de skilda
poltalen eller, om poltalen förhåller sig som
1: 2, enligt den välkända
Lindström-Dahlander-kopplingen. Under de senaste åren har en ny
anordning omnämnts i litteraturen,
innebärande att man utnyttjat hela lindningen i båda
kopplingslägena utan att därför vara begränsad
till poltalsförhållandet 1: 2.
Systemet har kallats polamplitud-modulering1
och innebär i stora drag att en normal — eller i
vissa fall något onormal —■ p-polig lindning
Fig. 7. Dubbelmatad asynkronmotor; a utan
mellan-rotor, b med tjock mellanrotor, c med tunn
mellan-rotor.
genom omkoppling av vissa lindningsdelar
utsätts för en amplitudändring av det
magnetiserande amperevarvtalet hos vissa av polerna,
vilket kan uppfattas som en modulering av
mmk-vågen med ett visst repetenstal k. Enligt
trigonometrins lagar ger detta en uppdelning
i två vågor med poltalen p ± 2 k. Genom
utstuderad anordning av ledarna i spåren samt
under inverkan av samspelet mellan de tre
faserna undertrycks nu den ena vågen, t.ex. den
med det lägre poltalet. Maskinen är då
om-kopplingsbar mellan poltalen p och p + 2 k.
De enklaste fallen, vilka exemplifieras av
kopplingsdiagrammen upptill i fig. 4 jämte de i
tillhörande figurtext givna reglerna, ger k — l,
dvs. poltalsskillnaden 2. Exempel på
mmk-kur-vans form vid 10 och 8 poler i en maskin med
48 spår visas i fig. 4 nedtill, hänförda till de
båda huvudlägena hos strömvisardiagrammet.
En med polomkoppling i viss mån ekvivalent
metod för erhållande av valfria diskreta
synkrona varvtal, är tandemkopplingen, fig. 5.
Här erhålls de effektiva poltalen p1 ± p2,
varvid tecknet bestäms av fasföljden hos den
elektriska hopkopplingen mellan maskinenheterna.
I det i fig. 5 visade exemplet, där den ena
maskinen är utförd för polomkoppling, kan
man med utnyttjande jämväl av direkt drift
av vardera maskinen för sig vid 50 Hz erhålla
de synkrona varvtalen 1 500, 1 000, 750, 600
och 428 r/m. Det mot poltalsdifferensen 2
svarande varvtalet 3 000 r/m kan erhållas endast
med speciella anordningar för uppkörning.
Tandemkopplingen medför en relativt dålig
utnyttjning av de ingående maskinerna, vilket
lätt inses om man betraktar det resulterande
approximativa cirkeldiagrammet för hela
aggregatet. De båda maskinernas
tomgångsadmit-tanser adderas till varandra, och detta gäller
även kortslutningsimpedanserna, varför cirkeln
blir liten och effektfaktorn låg med åtföljande
låg maximieffekt.
En inom industrin ofta använd metod för höga
synkrona varvtal vid borrmaskiner etc. är drift
från ett separat nät med hög frekvens, ofta
alstrad från en motorgenerator med
motrote-rande fält. Om endast den trefaldiga
nätfrekvensen fordras kan motorgeneratorn ersättas
av en statisk triplare, dvs. en transformator
med hög mättning och koppling för uttagning
av tredje deltonen, fig. 6.
Om relativt höga hastigheter önskas med
användning av den rena nätfrekvensen, kommer
den dubbelmatade asynkronmaskinen ifråga,
fig. 7. I sin enklaste form utan mellanrotor,
såsom anges vid a, erhålles synkronmotordrift
med dubbla varvtalet, dvs. 6 000 r/m vid 50 Hz
och två poler. Denna maskin fordrar
emellertid särskilda åtgärder för uppkörning och
uppvisar dessutom nackdelen av kraftig tendens
till självalstrade pendlingar, vilka ej kan hävas
genom någon enkel dämplindning.
För automatisk uppkörning och samtidigt
pendlingsdämpning används en mellanrotor,
vilken enligt b kan utföras så tjock att stator
och innerrotor är praktiskt taget fria från in-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 367
Fig. 5. Exempel
på
tandemkopp-’ ling av två [-asynkronmotorer.-]
{+asynkronmo-
torer.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
