Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördes magnetisk koppling. Denna maskin ger
givetvis enkel och elegant uppkörning,
varjämte mellanrotorns lindningar utgör effektiva
dämporgan. Driften blir normalt asynkron.
Emellertid är maskinen skrymmande, och
man har därför försökt metoden med tunn
mellanrotor, vars tjocklek helt bestäms av
kopparledarnas utrymmesbehov. En sådan
maskin ger synkron drift och kan under
gynnsamma betingelser i tomgång gå direkt upp
till fullt varvtal och synkronisera men visar
vid belastning en utpräglad tendens att fastna
i ett lägre asynkront varvtal, detta beroende
på den direkta magnetiska kopplingen mellan
stator och innerrotor. Anordningen har därför
ej visat sig framgångsrik vid lika poltal i stator
och rotor. Man kan emellertid med olika
poltal erhålla asynkron drift med säker
uppkörning. Om sålunda exempelvis statorn utföres
med p = 4 och rotorn med p = 2 fås vid 50 Hz
asynkron drift strax under varvtalet 4 500 r/m.
Mera som en kuriositet kan nämnas en
synkronmotor, fig. 8, där såväl stator som rotor
har två lindningar med olika poltal, varvid
rotorns båda lindningar är sinsemellan
seriekopplade. Om de båda fältens rörelseriktningar
är desamma i statorn men sinsemellan
motsatta i rotorn, erhålles den synkrona hastigheten
ns = 2 • 120 f/(p1 + p„). Med p1 = 2 och p2 =
= 4 fås sålunda hastigheten 2 000 r/m.
Maskinens utnyttjning är givetvis relativt dålig,
och yttre uppkörning till synkront varvtal
fordras. Som en ytterligare kuriositet kan nämnas,
att för de angivna poltalen och motsatta
fältriktningar rotorlindningen kan utföras ytterst
enkel i form av ett godtyckligt antal
faslind-ningar av grova stavar, fig. 8 nedtill. Till
vänster visas där en 2-polig och en 4-polig
lindning i serie, varvid dock två stavar och två
yttre förbindningar kan utelämnas, varför den
enkla kopplingen till höger blir resultatet.
Ekonomisk kontinuerlig styrning
Inom gruppen ekonomisk, kontinuerlig
styrning kan följande underindelning göras: styrd
primärfrekvens, inmatad emk i
sekundärkretsen, vridning av axelriktning samt variation
av statorns poldelning.
Styrd primärfrekvens
Metoder med styrd primärfrekvens kräver
knappast någon vidlyftig utläggning. Praktiska
tillämpningar är dels drift från
motorgenera-tor med kommutatormotor och
synkrongenerator, dels och framförallt strömriktardrift.
Inmatning av emk i sekundärkretsen
Denna grupp av styrningsmetoder innefattar en
mångfald synnerligen flexibla och i praktiken
allmänt tillämpade anordningar, innebärande
att man i positiv eller negativ mening
tillvaratar eftersläpningseffekten. Styrutrustningen
dimensioneras härvid enbart för den
differenseffekt som motsvarar den maximala avvikelsen
från synkron hastighet.
R S T
Fig. 8. Sgnkronmotor med två
poltal; upptill exempel på
principutförande, nedtill enkel
anordning av en fas hos
motsvarande rotorlindning.
Fig. 9. Schema för effektvandring
hos asynkronmaskin; a
under-synkron motordrift, b
mot-strömsbromsning, c översynkron
motordrift.
I principschemat för effektriktningen inom
olika områden av eftersläpningen, fig. 9,
för-utsättes rotorresistansen fiktivt placerad
utanför släpringarna. I figuren innebär a
under-synkron motordrift, b motströmsbromsning och
c översynkron motordrift. Givetvis kan
samtliga pilar omkastas i de tre figurerna, varvid
exempelvis a innebär undersynkron
generatordrift.
Inom den nu behandlade gruppen
förekommer en mångfald olika former av såväl
kom-mutatorkaskad med anslutning av yttre
maskineri till en asynkronmaskins släpringar som
även inbyggnad av kaskadutrustningen inom
huvudmaskinens volym. Till den sistnämnda
kategorin hör Schrage-motorn. Dessa olika
typer av yttre och inre kaskad får betraktas som
välkända och underkastas här ingen analys.
Inom avsnittet strömriktardrift visas en till
samma kategori hörande anordning med
lik-och växelriktare för energiomformning inom
en asynkronmaskins sekundärkrets.
Kaskadkoppling där det till huvudmaskinens
släpringar anslutna maskineriet är av
asynkron typ förekommer även och har speciellt
avsetts för de vid däcksmaskineri på fartyg
förekommande driftarterna2. Styrningen sker
Rotorns
rörelseriktninq
Rf
S
’ Statorfä/ters
rörelseriktning
Fig. 10. Principskiss av
sfärisk motor med vridning av
axelriktning.
DU Lindning A
il Lindninq B
O Lindning C
Fig. 11. Motor med förkortad
stator och tre
trefaslindning-ar för fasvridningsstyrning.
368 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
