Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är emellertid tydligt, att med den nämnda
anordningen ingenting hindrar att poltal och
därmed poldelning och vandringshastighet
antar vilka som helst värden, med åsidosättande
av all respekt för den gamla regeln om ett
jämnt heltal poler.
Själva "poltänjningen", för att nu försöka en
svensk översättning, kan åstadkommas på ett
flertal sätt, av vilka två kommer att i korthet
beröras i det följande, nämligen de som
representeras av termerna "phase shift control"
samt "logmotorn".
Fasvridningsstyrning
Principen med "phase shift control"6, säg
fasvridningsstyrning, åskådliggöres i fig. 11—13.
Sektionen, fig. 11, visar en motor med
förkortad stator och tre lindningar A, B och C,
vardera utförd som trefaslindning ehuru med
onormal fördelning av ledarna i de olika
spåren. Lindningen C intar en särställning som
symmetriskt fördelad, medan A och B är
förlagda på var sin sida om statorns
symmetri-plan. Anordningen i figuren kan exempelvis
uppfattas som innefattande två spår per pol
och fas, alltså fyra poler inom det aktiva
segmentet.
Strömtillförseln till de olika lindningarna, fig.
12, sker så att lindningen C matas med ström
direkt från nätet, dock med mellankoppling i
serie av primärlindningarna hos två
induk-tionsregulatorer med omsättning 1: 1, vilkas
sekundärlindningar matar A och B. De tre
lindningarnas strömmar är sålunda i stort sett lika
stora men sinsemellan reglerbart fasförskjutna.
Vridningen hos de båda
induktionsregulato-rerna är mekaniskt så anordnad, att strömmen
i A vrids lika mycket framåt som strömmen
i B vrids bakåt, allt relativt strömmen i C, och
vice versa.
I nolläget är strömmatningen till motorn
sådan, att ett fullt normalt resulterande
mmk-system uppstår längs periferien, alltså för det
gjorda antagandet alstrande ett fyr-poligt
flöde längs det aktiva statorsegmentet. Vid
vridning ur nolläget tillkommer längs statorytan
en komponent av mmk-våg, som deformerar
den resulterande vågen till en ökad eller
minskad poldelning, givetvis samtidigt med en viss
avvikelse från den ursprungliga kurvformen.
Ursprunglig och tillkommande vågkomponent
sammansätts till en resulterande våg med
ändrad poldelning, alltså annan synkron
rotorhas-tighet, fig. 13.
Med ett enkelt par av induktionsregulatorer
kan det erhållna området för
hastighetsändringen upgå till ca ± 20 %. Om utrustningen
kompletteras och kompliceras med ytterligare
ett flertal fasvridare, kan ett väsentligt större
styrområde erhållas.
Det må även nämnas, att de kontinuerliga
fasvridarna kan ersättas av fasta
strömtransformatorer med omkopplare, vilket resulterar
i en anordning för polomkoppling och därav
följande diskreta värden på den synkrona
hastigheten.
Fig. 15. Strömriktardrift av likströmsmotor med strömåtermatning vid
reversering; a strömriktar-Leonard med polaritetsomkopplare, b
ström-riktar-Leonard utan polaritetsomkopplare, c strömriktardrift med
fältvändning.
Logmotorn
Den andra omnämnda principen för
poltänj-ning ger upphov till logmotorn (log för
logaritm)7. I detta fall är själva motorn normal och
de speciella anordningarna förlagda inom en
mellan nät och motor inkopplad
induktionsregulator eller vridtransformator, fig. 14
upptill. Vridtransformatorn har i såväl stator som
rotor en ytterst speciell trefaslindning, vars
spår är logaritmiskt fördelade längs periferien,
fig. 14 nedtill. De successiva fasgrupperna
ligger alltså tätare mot ena ändan av statorytan,
vilken har ett avbrott enligt den tidigare
nämnda principen "förkortad stator". Lägena
motsvarar skalstreckens på en räknesticka.
Härvornas omfattning avtar givetvis i motsvarande
grad.
Lindningen är trefasig och med godtyckligt
poltal. Hopkopplingen mellan fasvridarens och
motorns statorer sker lämpligen separat för
varje härva eller fasgrupp, varvid, såsom nyss
nämnts, motorlindningen har likformig
fördelning. Ledartalen i fasvridarens spår är så
avpassade, att strömbeläggningen i statorytan är
med tillräcklig noggrannhet likformig.
Ett matematiskt studium av mmk-vågen i
motorns stator vid olika lägen hos fasvridaren
ger vid handen, att poldelningen och därmed
poltalet och synkrona rotorhastigheten
undergår en kontinuerlig förändring när rotorläget
O
17
Fig. 16.
Alternativa metoder för [-antiparallell-koppling.-]
{+antiparallell-
koppling.+}
370 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
