Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Hastighetsstyrda elmotorer, av Fredrik Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 17.
Ström-riktcirdrift av
synkronmaskin,
med
likströms-mellanled.
Fig. 19.
Ström-riktardrift av [-asynkronmaskin,-]
{+asynkronma-
skin,+} utan
likströmsmellanled.
hos fasvridaren förskjutes, utan att därmed
kurvform och flödestäthet påverkas. Finessen
för uppnående av detta mål ligger just i den
logaritmiska fördelningen. Utförda försök har
i stora drag bekräftat teorins riktighet, dock
med vissa avvikelser som i huvudsak beror av
de oundvikliga bifenomenen vid den aktiva
kärnans kanter.
Synpunkter på asynkronmotorns kontinuerliga
styrning
De nu beskrivna konstruktionerna för
kontinuerlig hastighetsreglering hos
asynkronmotorer med kortsluten rotor, dvs. den sfäriska och
den fasvridningsstyrda motorn samt logmotorn,
uppvisar många intressanta teoretiska aspekter.
De i litteraturen redovisade
provningsresultaten avslöjar, såsom kunde väntas, väsentligt
lägre siffror på verkningsgrad och
effektfaktor än för normala maskiner, men
storleksordningen synes dock i regel ej ligga under
gränserna för det ekonomiskt rimliga, om hänsyn
tas till de i styrningshänseende vunna
fördelarna.
Beträffande typeffekt och kapitalkostnader är
det svårt att bilda sig någon uppfattning. Det
syns väl knappast troligt att någon större
marknad kan erbjudas för dessa ytterst speciella
maskiner, men uteslutet är kanske ej att de
kan fylla ett behov inom områden, där av
särskilda orsaker användningen av motorer med
kommutator eller släpringar är helt bannlyst.
Strömriktarmotorer
Metoder med motordrift från styrda
strömriktare är i och för sig välkända och har under
de senare åren fått en mycket stor betydelse,
framför allt inom den tyngre industrin samt
för gruvspel etc.8 010. Tidigare användes i hu-
Fig. 18.
Strömriktar-drift av
asynkronmaskin, med
likströmsmellanled.
vudsak strömriktare med kvicksilverjon
ventiler, eller för mindre enheter med tyratroner.
Den moderna utvecklingen går givetvis
alltmer mot användningen av tyristorer, vilket
innebär stora vinster med avseende på såväl
styrbarhet och verkningsgrad som litet
utrymmesbehov. Man kan säkert utan överdrift påstå,
att kärnpunkten i utvecklingen beträffande
hastighetsstyrd motorteknik ligger inom området
strömriktarmotorer.
Någon närmare redogörelse för tillämpade
metoder och tillhörande kopplingar lämnas
givetvis ej här. Som en allmän översikt över de
grundläggande principkopplingarna visas
emellertid, fig. 15—19, några scheman som
åskådliggör kombinationer av strömriktare och
roterande maskiner, där strömriktarna genom
styrning drives som alternativt lik- eller
växelriktare, allt efter den önskade
energiriktningen, varigenom hastighetsstyrd motordrift
erhålles och vid reversering och
hastighetsminskning återmatning till kraftnätet äger rum.
Sålunda visar fig. 15 a en Leonard-koppling
med strömriktare i förening med
polaritetsomkopplare för motorn. Yid b anges en
motsvarande strömriktar-Leonard utan
polaritetsomkopplare och vid c strömriktardrift av en
likströmsmotor med konstant ankarpolaritet och
med fältvändning.
Fig. 16 visar två alternativa metoder för
anti-parallellkoppling, vilka i stort sett tjänar
samma syfte som anordningen i fig. 15 b.
Strömriktardrift av växelströmsmaskiner
visas i fig. 17—19. Härvid hänför sig fig. 17 till
en synkronmaskin, varvid
strömriktarutrust-ningen i varje driftläge arbetar med en
likriktare och en växelriktare med mellanliggande
likströmsled, alltså något i stil med en
kraftöverföring med likström. Allt efter önskad
energiriktning arbetar den ena eller den andra
strömriktaren som likriktare.
En svårighet ligger däri, att vid
igångsättning synkronmaskinen saknar elektromotorisk
kraft och därför ej kan ge spänning till sin
växelriktare. Denna svårighet kringgås med
den i figuren visade anordningen
innebärande omkoppling till asynkron start från nätet.
Motsvarande typ av drift kan tillämpas på
en asynkronmaskin, fig. 18. Fallet kan direkt
hänföras till den tidigare nämnda principen
med positiv eller negativ inmatning av emk i
sekundärkretsen. Här uppträder inga
svårigheter vid start men väl vid passage genom
synkronism. Man hjälper sig genom en
omkoppling till likströmsmatning av maskinens
primärsida, varvid frekvensen på
sekundärsidan styres för passage genom synkron hastighet.
En synnerligen flexibel anordning för
strömriktardrift av en asynkronmaskin utan
likströmsmellanled i strömriktarutrustningen, fig.
19, bygger på principen att varje fas hos den
ena sidan av maskinens lindningar kan i båda
riktningarna anslutas till vilken som helst fas
av det matande nätet. Själva styrutrustningen
blir i detta fall ganska intrikat men stöter i
praktiken ej på några svårigheter.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
