- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
373

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 14 - Bankdatasystemet Sverker, av Kjell Hultman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bankdatasystemet
Sverker

Civilekonom Kjell Hultman, Stockholm

Bankernas redovisningsarbete erbjuder goda
möjligheter för automatisering. Inom ett
bankkontor utgöres 20—30 % av arbetsbelastningen
av vanlig reskontrabokföring av transaktioner
på inlåningskonton och lån samt den
periodiska statistiska bearbetning, som göres på dessa
konton.

Bankerna har haft detta bokföringsarbete
decentraliserat till resp. avdelningskontor.
Kontoren måste ha tillgång till aktuella uppgifter
om den dagliga kontoställningen. Utan
moderna, snabba tekniska hjälpmedel skulle en
central behandling försena arbetet.

Speciellt arbetskrävande är
checkräkningsbokföringen. På 10 000 checkräkningskonton
utförs årligen närmare 1 000 000 transaktioner.
Checkarnas användning som betalningsmedel i
Sverige är under stark utveckling, inte minst

Fig. 1.
Snabbminne för 32 768
positioner för
Sverker (t.h.).

681.142

genom det allt större intresset för
checklönesystemet. Även checkrörelsen är alltså ett
betydelsefullt objekt för automatisering. I USA,
där checken sedan länge varit ett dominerande
betalningsmedel, är bankautomatiseringen i
hög grad baserad på checkbokföringen (Tekn.
T. 1956 s. 204).
Förutom dessa bankrutiner bör som aktuella
i detta sammanhang även nämnas vissa
arbets-avsnitt inom de vanligen till bankernas
huvudkontor förlagda notariat- och
utlandsavdelningarna.

Planering för datamaskinsystem
vid Sveriges Kreditbank

Sveriges Kreditbank är en statsägd affärsbank,
som bildades 1949 genom sammanslagning av
Jordbrukarbanken och omkring 20 kontor från
Göteborgs Handelsbank. Sveriges Kreditbank
är Sveriges tredje affärsbank i
storleksordningen med ett landsomfattande kontorsnät.
Banken, som har huvuddelen av sin verksamhet i
kontakten med enskilda industri- och
handelsföretag i landet, har expanderat snabbt och
trefaldigade under 1950-talet sin
balansomslutning.

Redan i mitten av 1955 hade bankens
verksamhet nått en sådan omfattning att underlag
fanns för en bankens egen hålkortscentral. Vid
denna tidpunkt började emellertid de första
elektroniska datamaskinerna marknadsföras i
Sverige. Man beslöt då att avvakta
utvecklingen inom databehandlingstekniken.

De första systemen, vilka var försedda med
trumminne, var av flera skäl ej lämpade för
bankautomatisering. Minneskapaciteten var för
liten och magnetbandstekniken var ej
avpassad för bankbehov. Vid en bankautomatisering
måste man ha tillgång till snabb
magnetbands-utrustning eftersom 100 000-tals konton måste
avläsas varje dag från magnetbanden för
uppdatering (bokföring) av transaktioner,
avslutningar av konton etc. Slutligen erbjöds ej
tillräckligt snabba inmatningsenheter (för
hålkort, hålremsa) och utmatningsenheter.
En ny typ av helt transistoriserad utrustning,

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 13 ß103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free