- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
389

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Skumgummi och skumplast, av Olof Tanner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skumgummi och
skumplast

Vid användning av porösa
konstruktionsmaterial har man tidigare varit hänvisad till ett
starkt begränsat urval av ämnen med tämligen
fixa egenskaper, t.ex. natursvamp, kork,
glasfibermattor, papp, gasbetong och liknande.
Efter andra världskriget har emellertid nya
skurn-formiga material utvecklats, vilkas egenskaper
kan varieras mycket fritt.

Detta sammanhänger med att skummens
medeldensitet (förhållandet mellan vikt och volym
inklusive porer) lätt kan varieras inom vida
gränser, samt med de ingående plasternas och
elasternas mångskiftande natur. Nu finns skum
av gummi, polyuretan, polystyren och
polyvi-nylklorid; som grundmaterial används också
fenoplaster, polyeten, silikoner, cellulosaacetat
och epoxiplaster.

Skumgummi

Gelning och våtvulkning

Råvaran för skumgummi är gummilatex som
består av små, i vatten suspenderade
gummipartiklar. I naturlatex har dessa ett skyddsskikt
av proteiner, fettsyror, sockerarter och annat
organiskt material. I syntetisk latex består
skiktet av adsorberade fettsyrajoner. Partiklarna
blir härigenom negativt laddade varför de
repellerar varandra.

Tillsätts något som förstör eller avlägsnar
skyddshöljet, klibbar partiklarna samman och
bildar aggregat, latexen gelar. Sker detta i ett
skum, stadgas det i så hög grad att det utan
risk för kollaps tål uppvärmning under
efterföljande vulkning. Denna utförs i vått tillstånd
(våtvulkning), varvid temperaturen måste
hållas låg (ca 105°C mot 120—170°C vid
torr-vulkning), och man använder
ultraaccelerato-rer som ger fria radikaler vid låg temperatur.

Tillverkningsmetoder

Skumgummi framställs industriellt enligt
Dun-lop-, Talalay- eller Kaysam-processen.

Vid Dunlop-processen vispar man upp en
förmognad, ammoniakhaltig latexblandning.
Skummet tillverkas oftast satsvis i
planetvisp-maskiner, men mer rationellt är att använda

Civilingenjör Olof Tanner, Tranås

678-496

kontinuerligt arbetande Oakes-maskiner. I
dessa doseras luft, latexblandning och
dispersio-ner genom ett blandningshuvud som avlämnar
skummet direkt till formarna.

Latexen gelar genom inverkan av
dispersionen innehållande zinkoxid ZnO, ett
ammoniumsalt och natriumfluorosilikat NaaSiFi;.
Zinkoxiden reagerar med ammoniak till
komplexet Zn(NH3)42\ Detta sönderfaller vid
sänkning av pH och ger Zn2+-joner som berövar
latexpartiklarna deras fettsyrahölje genom
bildning av svårlöslig zinktvål. Härigenom
försvinner den elektrostatiska repulsionen mellan
latexpartiklarna, och ett gel bildas.

Sänkningen av pH uppstår genom hydrolys
av fluorosilikatet som ger fluorväte och
kolloi-dal kiselsyra enligt

Na2SiF6 + 4H,0->2 NaF + Si(OH)4 + 4 HF

Kiselsyran bidrar till gelets stabilitet. Genom
att hydrolysen är en långsam reaktion bildas
gelet först efter en viss tid vars längd beror på
mängden Na„SiF0 samt också på blandningens
sammansättning och temperatur.

Fördröjningstiden kan därför avpassas så att
skummet hinner överföras och spridas i
aluminiumformar innan det stelnar. Efter 10—30
min vulkning är skummet så starkt att formen
kan öppnas och arbetsstycket tas ut för
tvättning och torkning. Under den senare
slutvul-kas produkten.

Dunlop-processen är den äldsta av de tre
metoderna och fordrar den enklaste
apparatutrustningen, eftersom inget kylmaskineri eller
inga vakuumpumpar behövs. Formarna är
också relativt enkla. En nackdel är emellertid
framför allt att man får 5—10 % spill, då
formarna måste överfyllas för att luftfickor med
säkerhet skall undvikas vid tillslutningen. Det
är vidare svårt att sprida skummet jämnt
genom att det inte flyter vid den höga lufthalten.
Spillet gelar irreversibelt och kan inte
återföras i processen.

Vid Talalay-processen utnyttjas väteperoxids
H,02 sönderfall i närvaro av en katalysator för
uppblåsning av skummet. Latexblandningen
försätts med en bestämd mängd 40 % väte-

TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 389

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free