- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
395

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Tillverkning av isopren, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C2H,C0CH3*HCH0
Metylelylketon

kondensation
i

HOCH2CH(CH3)COCH3
Hydroxiketon
hydrering

H0CH2CH(.CHJC(0H)CH3
Glykol
1

dehydratation

I

CHfC(CH,)CH ■- CH2*H20
Isopren

Fig. 1. Isopren
ur
metyletylke-ton och
formaldehyd.

c2h2 + ichjico
Acetylen ^ Aceton

kondensation
i

(ch3)2 c(oh) csch
2-metyl-3- butyn -2-ol

hydrering

(ch3)2c(0h)ch-ch2
2-metyl-3-buten-2-ol

dehydratation
i

ch2<(ch3)ch–ch2*h2q
Isopren

Fig. 2. Isopren
ur acetylen och
aceton.

Tillverkning av
isopren

678.762.3

Naturgummi består praktiskt taget helt av
cis-polyisopren. I och med tillkomsten av de
stereospecifika Ziegler-Natta-katalysatorerna
(Tekn. T. 1957 s. 337; 1960 s. 397) kan man nu
tillverka cis-polyisopren i teknisk skala och
därmed ett gummi som är i allt väsentligt
identiskt med naturgummi (Tekn. T. 1956 s. 116;
1959 s. 361).

I USA hoppas man nu att inom en inte alltför
avlägsen framtid kunna helt avvara
naturgummi (Tekn. T. 1959 s. 471). Det första steget i
denna utveckling blir utnyttjande av
cis-poly-butadien, för vilken råvara är tillgänglig i
tillräcklig mängd. Den bör kunna ersätta en del
av det naturgummi som alltjämt måste
användas i däck för tung trafik, men helt kan
naturgummit dock inte slopas förrän
cis-polyisopren blir tillgänglig i kommersiell skala till
acceptabelt pris, och härför fordras tillgång på
billig isopren.

Krav på isoprenen

Man fordrar mycket hög renhetsgrad hos
råvaran för en stereospecifik polymerisation, såsom
isoprens polymerisation till cis-polyisopren.
Alla föroreningar är emellertid inte lika
skadliga och olika polymerisationsprocesser, t.ex.
med litium, organiska litiumföreningar eller
organiska aluminiumföreningar, har olika
fordringar på råvarans renhet.

De skadliga föroreningarna kan påverka
po-lymerisationen på olika sätt. Några av dem
ökar induktionsperiodens längd och därmed
den totala reaktionstiden och apparatkostnaden
för en given produktion. Vidare blir
polyme-rens kvalitet lägre vid lång induktionsperiod.
Andra föroreningar förbrukar eller förstör
katalysator och gynnar sidreaktioner som
konkurrerar med cis-l,4-polymerisationen.

Föroreningarnas inverkan är ännu inte fullt
utredd, och man vill ogärna precisera
fordringarna på isoprenen; vanligen begär man att
få provpolymerisera en erbjuden isopren. Av
allt att döma måste emellertid råvaran hålla
minst 99,4 % isopren, ha låg halt av
1,3-buta-dien, och den får innehålla högst 0,6 %
olefiner, 0,005 % cyklopentadien, 0,005 %
a-ace-tylener, 0,005 % butyn-2 och 0,01 %
cyklopen-ten; halten av svavel-, kväve-, fosfor- och
syreföreningar samt vatten måste vara praktiskt
taget noll.

Tänkbara processer

Det lägsta pris på isopren som brukar nämnas
är 20 ct/lb (ca 2,30 kr/kg), och det är utan
tvivel för högt för att isoprengummit skall bli
konkurrenskraftigt. Härför fordras att man
kommer ned till åtminstone 15—16 ct/lb (1,72
—1.84 kr/kg). Vid ett amerikanskt företag har
man därför studerat ett antal tänkbara
processer för tillverkning av isopren.

Härvid fastställdes först metodens
genomförbarhet och därefter uppskattades dess kostnad.
Av de ca 26 processer som undersökts kunde
många uteslutas i ett tidigt skede därför att
råmaterialet var för dyrt eller svåråtkomligt.
Andra visade sig processtekniskt
otillfredsställande och kvar blev bara fem processer,
nämligen tre av syntestyp och två av raffinaderityp.

Av syntestyp

Metyletylketon-formaldehyd (fig. 1) ger gott
utbyte av isopren, men råvarukostnaden är för
hög. En uppskattning har visat att man
knappast kan komma till ett isoprenpris under 17
ct/lb.

Aceton-acetylen (fig. 2) är betydligt mer
tilltalande ur råmaterialsynpunkt, men en
tillverkningskostnad på ca 15 ct/lb är alltjämt för
hög.

Isobuten-formaldehyd (fig. 3) och
modifikationen isobutenmetylat har ägnats stor
uppmärksamhet då det tycks vara möjligt att denna
syntes kan ge isopren till ett pris av 15—16
ct/lb.

Uppskattningen av isoprenens pris är
grundad på förhållandena i USA, och det är
tänkbart att någon eller några av de nämnda
processerna kan visa sig mera lovande i andra
länder. Det är t.ex. möjligt att
isobuten-formaldehyd kan ge isopren till ett pris av 12—14
ct/lb under optimala ekonomiska betingelser.

Av raffinaderityp

Dehydrering av isopentan eller isoamylener
(fig. 4) har undersökts mycket noga. Proces-

(ch3)2C-ch2*2hcho
Isobuten | Formaldehyd

kondensation
i

chk ,ch2-ch2s

ch/ ^ o -ch/
dimetylmetadioxan

I

sönderdelning

CH2-C(CH3)CH ’ CH2>HCH0*Hß
Isopren

Fig. 3. Isopren ur
isobuten och formaldehyd.

(CH3)2CH2CH3 de- „ (CH^C =CHCHS
Isopentan hV^nng z-metyl - 2-buten

I

dehydrering

CH2C(CH3)CH’CH2
Isopren

dehydrering

ch2=c(ch3)ch=ch2
Isopren

Fig. 4. Isopren genom dehydrering av isopentan.

15 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free