Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Nya metoder - Karbonitrering i cyanathaltigt saltbad, av SHl - Syntes av olefiner med fosfonatkarbanjoner, av SHl - Trafiken med bärplansbåtar ökar, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålkärnan måste nämligen värmebehandlas före
yt-härdningen. Stål med låg kolhalt, som blir mjuka
genom anlöpning vid 540°C, ger inte tillräckligt stöd
åt det hårda ytskiktet varför detta brister vid
belastning.
Saltbadet är känsligt för koppar i alla former. Det
kan därför inte användas för delar som är lödda
med kopparhaltig! lod, och man kan inte använda
koppar för mäskning vid härdningen (Metal Progress
juli 1961 s. 77—82). SHI
Syntes av olefiner med fosfonatkarbanjoner
Reaktionen mellan en fosfonatkarbanjon och en
karbonvlförening i ett vätejonfritt lösningsmedel är
en snabb och effektiv metod för framställning av
olefiner. Fosfonatkarbanjoner är nämligen avsevärt
mera reaktiva än de tidigare av Wittig använda
triarylfosforanerna (Tekn. T. 1961 s. 1292) och ger
därför ofta inga icke önskade bireaktioner. Då
karb-anjonerna lätt kan alkvleras, möjliggör de enstegs
synteser av y-alkylakrylat, i hög grad substituerade
olefiner, vinylhalogenider, substituerade acetylener
och cyklopropaner (av epoxider).
Metodens viktigaste begränsning är att
fosfonatkarbanjoner kan framställas bara av föreningar som
har en elektronaccepterande grupp, såsom fenyl
eller karboxyl; med andra föreningar blir
karban-jonen alltför instabil. Trots detta väntas metoden
kunna göra god tjänst vid syntes av organiska
ämnen kanske särskilt naturprodukter.
En fosfonatkarbanjon kan man framställa genom
att vid rumstemperatur sätta utgångsfosfonatet
(C2H50)2P0CH„R till en suspension av
natriumhyd-rid i 1,2-dimetoxietan; R är en elektronaccepterande
grupp.
Karbanjonen kan anses ha de tre strukturerna
O O" 0~
II- I I
(C2H5)2PCHR, (C2H6)2PCHR, (C2H5)2P = CHR
+
Den reagerar lätt med en aldehyd eller en keton
som sätts till lösningen. Härvid faller
natriumdi-etylfosfat ut, och reaktionsprodukten kan utvinnas
genom utspädning med vatten och extraktion med
eter. Som exempel på en olefinsyntes kan nämnas
(C2H50)2P0CH2C8H5 —► C2H60)2P0CHCeH5
+ (C„H5)3CO t {CAi)ä!C:CHCoHs
Fosfonatjoner reagerar också med alkylhalogenider
till oc-substituerade fosfonat. Dessa kan i sin tur
reagera med överskott på natriumhydrid till nya
anjoner som kan ge olefiner med aldehyder
eller ketoner. Allener (kolväten innehållande en
> C:C:C <-grupp) kan man erhålla genom att
behandla en lämplig fosfonatjon med en keton
(Chemical & Engineering News 10 april 1961 s. 40). SHI
Trafiken med bärplansbåtar ökar
Den första fartygslinjen som trafikerades av
bärplansbåtar var den 33 nautiska mil långa sträckan
över Lågo Maggiore mellan Schweiz och Italien, där
en båt av typ PT-10 sattes i trafik 1953 (jfr Tekn.
T. 1961 s. 126). Båten var avsedd för 30 passagerare
och var tillverkad av den schweiziska firman
Supramar, som har tillverkat alla båtar som nu är i drift
i västra Europa.
En större typ för 72 passagerare, PT-20, sattes
1955 i trafik över Messinasundet. Senare har båtar
av denna typ tagits i trafik mellan Sverige och
Finland (Tekn. T. 1961 s. 15) samt i norska kustvatten,
fig. 1, i Jugoslavien och Grekland. Supramar-båtar
används också på Maracaibo-sjön i Venezuela samt
i Japan. Under 1962 kommer tre båtar att las i
drift på Nilen mellan Assuan och Abu Simbel, tre
båtar mellan Montevideo och Buenos Aires, två
båtar vid Franska Rivieran och fem båtar i japanska
kustvatten. Båtar av denna konstruktion avverkade
under 1961 mer än en halv milj. nautiska mil och
transporterade mer än en milj. passagerare. Man
räknar med att sammanlagt 40 Supramar-båtar i
storlek mellan 27—60 t skall vara i drift under 1962.
I USA är import av europabyggda passagerarfartyg
förbjuden, och utvecklingen ifråga om
bärplansbåtar handhas av US Navy och firman Dynamic
Deve-lopments Inc. (knuten till Grumman Aircraft
Engineering Corporation), som tillsammans med US
Ma-ritime Administration påbörjat ett planerat tioårigt
utvecklingsarbete. Man räknar med att under 1962
färdigställa en 80-t båt med gasturbindrift. US Navy
sägs nu konstruera en 100-t båt för ubåtsjakt.
I Japan har tre firmor egna utvecklingsprogram
omfattande dels en inhemsk konstruktion, dels
båtar byggda på licens från Grumman och Supramar.
I Sovjet är som bekant intresset för utvecklingen
av bärplansbåtar mycket stort (Tekn. T. 1961 s. 917;
1962 s. 161) men i Europa i övrigt är det vid sidan
av Supramar endast Holland som har byggnadsplaner
för bärplansbåtar. Där planerar firman Aquavion
en bärplansbåt för 400 passagerare som skall sättas
i trafik på linjen Hoek van Holland—Harwich.
Som jämförelse kan nämnas att den sovjetiska
bärplansbåten "Sputnik" (Tekn. T. 1962 s. 161) tar
300 passagerare, "Meteor" är avsedd för 150 (Tekn.
T. 1960 s. 812) och "Raketa" rymmer 66 (Tekn. T.
1959 s. 1144). Den senaste bärplansförsedda
båttypen i Sovjetunionen "MIR", tabell 1, är avsedd
för 92 passagerare (Shipbuilding & Shipping Record
25 jan. 1962 s. 113—114). BoJ
Tabell 1. Bärplansbåtar för passagerarfart 1962
Fig. 1.
Supra-marbåten PT
20-59 tar 60—70
passagerare i
norsk
kust-trafik.
Data Supramars konstruktioner Sovjetiska konstruktioner
PT-20-54 [-"Sire-na" "Rake-ta"-] {+"Sire- na" "Rake- ta"+} "Meteor" [-"Sputnik"-] {+"Sput- nik"+} "MIR"
20,7 27,8 26,9 34,4 47,9
4,8 6,1 4,4 6,0 9,0
Bredd med bärplan ........ m 7,8 10,7 4,4 9,0 9,0
Djupgående i deplacements-
2,6 3,5 1,8 2,3 1,3
Djupgående i bärplansläge m 1,5 1,5 1,1 1,2 0,9
Deplacement ............... t 28 60 25 52 110
Total motoreffekt ........ hk 1X1 350 2X1 350 1X900 2X1 200 4X750
Högsta fart ............ knop 45 45 39 43,5 43,5 41
Bränsleförrådet räcker sjömil 160 — 500 500 430
Antal passagerare ............ 75 95 66 150 300 92
Besättning .................... — 10 4 5
408 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
