Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 15 - Debatt: Vattenförsörjning för Sveriges västkust och Köpenhamn, av Axel Stenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
debatt
> • • • • • «
Vattenförsörjning för Sveriges västkust
och Köpenhamn
Den för framtiden otrygga situationen för
västkustens vattenförsörjning har inspirerat till en mängd
förslag sammanförda i en 1960 avlåten berättelse
från distriktsingenjören i Hallands län. Jag vill här
göra ett försök att schematiskt och på grafisk väg
ånge en av de många vägar till frågans lösning som
är tänkbara.
I den mycket summariska överblicken har jag
medtagit 13 svenska städer med en sammanlagd
nuvarande folkmängd på 910 000 och en årlig
vattenförbrukning på 88 milj. m3 samt Köpenhamn med
970 000 i folkmängd och en beräknad
vattenförbrukning på 94 milj. mVår. Den grafiska planen avser en
tidpunkt, då de nämnda vattenmängderna
fördubblats. Den konstanta vattentillförsel, som fordras vid
denna tidpunkt, beräknas tagen genom ett system
av fjärrledningar i etapperna FCH och ED, CDG
och AB (fig. 1 och 2) samt kapacitetsökning för
aktuella sträckor.
Den konstanta vattenuttagningen blir 1,5 m3/s från
Vombsjön och Ringsjön, 5,1 m3/s från Bolmen och
5,1 m3/s från Vättern, sammanlagt 11,7 m3/s. Vid
alla dessa platser måste reningsverk anläggas. En
dylik decentralisering, som är nödvändig för
nedbringande av vattnets transportlängd, innebär
knappast någon fördyring av reningen, då
delanläggningarna ändock blir stora. Detta framgår vid studium
av Svenska Kommunaltekniska Föreningens
årsredogörelse för större och medelstora ytvattenverk.
I det följande bortses från vattnets rening, samt
dess lokala uppfordring till högreservoarer m.m..
som normalt sker i de olika förbrukningsorterna.
I stället vill jag koncentrera mig på
fjärrtranspor-terna och vad det kostar att så att säga flytta sjön
till förbrukningsorten. Transportkostnaden för
vattnet betingas av ledningarnas anläggning och
underhåll, av ersättningar för mark och förlorad
vattenkraft och av erforderlig pumpning för vattnets
transport till förbrukningsorten.
Ledningarna tänks utförda dels som tunnlar i det
inre höglandet och Hallandsåsen, dels som 1—2
rör i låglandet vid kusten. Antas vattenhastigheten
till 1 m/s blir sektionsarean för tunnlarna, om
vattenmängden per tidsenhet med tanke på framtiden
fördubblas, 10 m2 och för rören tillsammans i
allmänhet 2,5 m2. Om alla ledningar kunde läggas exakt
i lutningen 0,4 m/km skulle ingen pumpning fordras.
Vätterns höjd är emellertid ej så stor att denna
lutning kan realiseras. Dessutom kan man ej räkna
med att det naturliga fallet ligger på rätt plats så
att det helt kan utnyttjas. Vi måste därför räkna
med en kompletterande pumpning.
Kostnaden för en ledning anses vid en så stor
anläggning kunna beräknas till 1 500 kr/m, vare sig
den är tunnel eller rör. I detta pris ingår
markersättning. Ersättningen för förlorad vattenkraft vid
ett uttag av 11,7 m3/s beräknas till 15 Mkr. I led-
Köpenhamn
_L
Anläggningskostnad för 470 km ledningar 700
Ersättning för vattenkraft ............... 15
Pumpning inklusive maskiner och
byggnader, 60 GWh/år ......................
56
1
Totalt
63
Fördelad på 370 milj. m3/år blir kostnaden för
fjärrtransporten 17 öre/m3.
Det kan tilläggas att man vid realiserandet av ett
dylikt förslag vid sprängning av tunnlarna erhåller
ca 2—3 milj. m3 sprängsten. Vidare torde projektet
stå i nära kontakt med den aktuella frågan om
trafikförbindelse med Danmark. Axel Stenberg
Vattenmängd
mVs
4
Fig. 2. Vattenmängdsdiagram för ledningarna i fig. 1
vid en förbrukning dubbelt sä stor som den
nuvarande.
Fig. 1. Förslag
till
vattenförsörjning för
Sveriges
västkust och
Köpenhamn.
ningslängden ingår ej sträckan DG (fig. 1) och andra
servisledningar till en enda stad. I pumpningen
inräknas däremot hållande av tryck ända till staden.
Vattnets fjärrtransport kostar då:
Mkr. Årskostnad
Mkr.
420 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
