Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2. Beräkning av genomsnittlig
dammexposition för olika yrkesgrupper i renseriet
(1957)
[-Genomsnittlig dammexposition-]
{+Genom-
snittlig
damm-
exposi-
tion+}
partiklar/1
Fri kristallin
kiseldioxid
(< 5 (im)
kvarts kristo-
balit
% %
Grovrensare ......... 1,9 ■ 10° 36 22
Traversförare
(i grovrenseri) ...... 1,0 ■ 10° 18 7
Finrensare (i rensrum) 0,8- 10° 13 6
d:o (utanför rensrum) 2,3- 10" 12 11
Pendelslipare ........ 1,0 ■ 10° 9 6
Traversförare
(i finrenseri) ....... 0,7 • 10" 11 5
halten fri kristallin kiseldioxid i formsanden
efter gjutning av en detalj på ca 2 t. Den torra
formsanden före gjutningen innehöll 90—95 %
kvarts och < 1 % kristobalit. Tridymit kunde
ej påvisas i gjutsanden vare sig före eller efter
gjutningen, i motsats till vad Erenz5
rapporterat.
Man fann (tabell 3) att ungefär hälften av den
ursprungliga kvartsen i sandskiktet närmast
stålytan omvandlats till kristobalit. Sålunda
utgjordes omkring fem sjundedelar av den fria,
kristallina kiseldioxiden i detta skikt av
kristobalit, medan ca 10 mm från stålytan
motsvarande värde var ungefär två sjundedelar. Man
har anledning anta att omvandlingen varierar
mycket med gjuttemperatur, godsstorlek och
svalningstid m.m.
Sammanfattningsvis kan sägas att såväl de
medicinska undersökningarna som studierna
av luftens beskaffenhet visat, att det förelåg en
betydande silikosrisk i renseriet. Av de
medicinska undersökningarna att döma synes
risken ha varit störst för grovrensarna, men även
arbetare, som ej varit direkt sysselsatta med
dammbildande arbetsoperationer, t.ex.
hantlangare, drabbades av sjukdomen.
Luftundersökningarna visade likaså, att
grovrensarna med hänsyn till dammkoncentration
och förekomst av såväl kvarts som kristobalit
var väsentligt mer exponerade för farligt damm
än finrensarna — varvid man får ha i minnet
att kristobalit är betydligt skadligare än kvarts.
Även vid de med rensningen icke direkt sam-
Tabell 3. Gjutsandens halt av olika former av
fri kristallin kiseldioxid på olika avstånd från
stålytan
Avstånd Kvarts mm % Tridymit % [-Kristobalit-] {+Kristo- balit+} % Rest1 %
0—4 17 < 2 47 36
4—8 52 < 2 28 20
8—12 54 < 2 22 24
manhörande arbetsmomenten, t.ex.
traverskör-ning, förelåg en anmärkningsvärd dammhalt i
luften.
Preliminära åtgärder
För att snabbt åstadkomma en förbättring av
dammsituationen i avvaktan på en permanent
ombyggnad, installerades 1958 en anläggning
för inblåsning av ca 60 000 m3/h varm
ersättningsluft (fig. 2). Härigenom späddes dammet
1 silikat, järn m.m.
Fig. 3.
Grovren-seriet efter
ombyggnaden.
Fig. i.
Finrense-ri och
färdigställningsavdelning efter
ombyggnaden.
424 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
