Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10.
Fri-strålebläster-rum. Mellanväggen kan
avlägsnas så att
även mycket
stora objekt
kan rensas.
dämpa utblåsningen från maskinen med
säckväv, kunde man minska dammspridningen.
Rökprov visade bl.a. att dammbemängd luft
kunde cirkulera i båset i stor utsträckning.
Detta kunde delvis förebyggas genom att båsets
inre del utfördes "strömlinjeformad" mot
utsugningsgallret (fig. 8). Det visade sig också
att icke endast frontöppningens storlek utan
även båsets utformning i övrigt samt
placeringen av utsugningsöppningen påverkade
bort-transporten av det alstrade dammet.
I samband med dessa prov studerades även
ett system för utsugning med hög hastighet från
Tabell 5. Undersökning av luftburet damm vid olika
arbetsmoment efter ombyggnaden av renseriet
Upp- Antal
skattad prov
arbetstid
Damm
halt
h/dygn
partiklar/1 %
Fri kristallin
kiseldioxid
(< 5 (im)
kvarts kristo-
balit
%
Grovrenseri
arbete vid vålrensnings-
anläggning ........... —a 30 0,04 -10" 5 <3
Finrenseri
arbete i rensrum:
gods med hårdmassa ..8 17 0,3-10° 21 21
gods utan hårdmassa . . 8 16 0,4 • 10° 2 3
arbete utanför rensrum:
arbete i rensbås:
hand-slipning och
handmejs-ling av gods
med hårdmassa ...... 7,5 17 0,7-10° 19 13
utan hårdmassa...... 7,5 52 0,6 -10° <2 <3
syrgasskärning1 ....... 0,5 9 0,7-10° 1 <1
pendelslipning ........ 6,5 17 0,5-10° 2 1
traverskörning ........ 8 16 0,1-10° 3 <2
svetsning2 ............ 8 8 0,8-10° 1 <1
övrigt arbete ......... 8 25 0,1-10° 4 <3
a I vissa fall har det visat sig nödvändigt med efterrensning, som utförs i
anläggningen. Orienterande dammanalyser visade härvid en genomsnittlig
dammkoncentration av 20; halten kvarts och kristobalit i partiklar < 5 nm var 37 resp.
18 "/o.
1 i anslutning till rensning.
2 i anslutning till lagning.
handslipmaskiner och tryckluftmejslar. Denna
utsugning fungerade bra, men
slangledningarna och kåporna till verktygen verkade alltför
hindrande i arbetet. Man ansåg sig därför ej
kunna använda systemet mer generellt utan
avvaktade en vidare utveckling av metoden. I
vissa specialfall där andra metoder ej är
tillfredsställande synes dock förfarandet kunna
användas.
Vid pendelslipning lyfts båsets tak upp för
upphängning av slipmaskinen. Som framgår av
fig. 8 t.h. sugs dammet ut genom en böjlig slang
från kåpan kring slipskivan varigenom
dammspridningen minskas. Arbetsstycket placeras på
en vändskiva för att arbetaren alltid skall
kunna stå i båsets öppning och ej mellan
arbetsstycket och utsugningsöppningen. I båset finns
även förvaringsskåp för andningsskydd m.m.
Belysningsarmaturen har placerats intill taket
på båsets tre väggar. Rensbås och rensrum har
bullerdämpande material i väggarna.
Utsugningsanläggningen (fig. 4) är uppdelad
i tre grupper för att den skall bli mer flexibel
och för att delarna skall kunna användas
oberoende av varandra. Förutom från rensbås och
rensbord sugs luft från bl.a. fristrålebläster
(fig. 10) och slungrensmaskin. Den totala
luftmängden som ventilerar lokalen är ca 100 000
m3/h, vilket motsvarar ca 50 m3/m2 golvyta.
Den avgående luften — även den från
fristrå-leblästern •— renas i en venturiavskiljare
(Tekn. T. 1959 s. 115). Mätningar har visat en
avskiljningsgrad av 99,7 vikt-% vid en
ingående stofthalt av 0,7 g/m3.
Utom det nämnda utsugningssystemet har
även svetsplatserna utsugningsanordningar. Vid
varje plats finns sålunda en böjlig slang
försedd med utsugningshuv. Slangen är så
upphängd och utbalanserad att huven kan placeras
i olika lägen vid arbetsstycket, varigenom man
erhåller en god utsugning av svetsröken.
Ersättningsluften till lokalen uppvärmes och
filtreras i ett centralt aggregatrum placerat på
byggnadens tak. För att utröna lämpligaste
placering av luftintagen bestämde man
ytterluf-tens dammhalt på olika ställen. Då det mesta
av dammet som bildas i lokalen suges ut vid
arbetsplatserna, och lokalen sålunda under
normaldrift i övrigt är ren och då de termiska
strömmarna som regel är begränsade, ansågs
det lämpligt att fördela luften genom en
trumma i taket och sprida den med luftspridare av
ejektortyp, fig. 6.
Luftundersökning efter ombyggnaden
Efter ombyggnaden kan silikosrisken endast
bedömas genom mätning av luftens dammhalt.
En sådan undersökning utfördes då renseriet
varit i drift ett halvår, och skedde på i stort
sett samma sätt som före ombyggnaden.
Undersökningen planerades i samråd mellan
Folk-hälsoinstitutet, företaget, ventilationsfirman
och yrkesinspektionen, vilka också samtliga
ställde personal till förfogande vid
mätningarna, som pågick under fem arbetsdagar.
427 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
