Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Förebyggande av silikos vid rensning av stålgjutgods, av Axel Ahlmark, Gustaf Johansson, Wilhelm Karlsson, Sixten Wahlén, Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En mängd faktorer påverkar
dammförhållandena i en arbetslokal av denna typ, och det var
av vikt att ha dessa under kontroll i samband
med undersökningen. Det gäller t.ex.
produktionen på olika arbetsplatser, ugnarnas drift,
transporter, ventilation, rengöringsarbeten och
eventuell dammförorening med uteluft, som
tillföres lokalen genom portar och luftintag.
Väder- och vindförhållanden utomhus kan
påverka dammsituationen inne i lokalen, liksom
temperatur och relativ luftfuktighet.
Dammätningar utfördes på i förväg bestämda
tidpunkter fördelade över fyra arbetsskift vid
olika representativa arbetsplatser i lokalen.
Resultaten (tabell 5 och 6) visar att dammhalten
i luften vid samtliga arbetsoperationer var
lägre än tidigare, i flertalet fall väsentligt lägre;
även dammexpositionen för de olika
yrkesgrupperna var mycket lägre än tidigare (tabell
2). Man finner emellertid även att borttagning
av hårdmassa på grund av dammets högre halt
av kvarts och kristobalit skulle medföra risk
för silikos, om andningsskydd icke användes.
Av en jämförelse av dammkoncentrationerna
med de hygieniska referensvärdena framgår,
att dammhalten i luften med de nämnda
undantagen nu underskred den ur hygienisk
synpunkt tolerabla. Det kan särskilt framhållas,
att dammhalten i renseriluften i allmänhet,
representerad av värdena för traversföraren,
nedbringats till en mycket liten del av den
tidigare. Då luftproven tagits i sådant antal och
på sådant sätt att de kan anses vara
representativa för dammsituationen i renseriet, synes
det vara tillåtet, att av undersökningen dra
slutsatsen att luftens kvalitet vid
undersökningstillfället med de nämnda undantagen var
god.
Slutord
Vår undersökning har visat, att det är möjligt
att praktiskt ordna ett renseri i ett stålgjuteri
med kvartssand som formmaterial så att
arbetet kan ske utan silikosrisk. Emellertid kan
resultaten av undersökningen endast tillämpas på
de förhållanden, som rådde vid
undersökningstillfället. Det är därför nödvändigt att
dammsituationen i renseriet i fortsättningen ej
försämras, och man måste rutinmässigt
kontrollera att dammexpositionen inte växer vid
ändring av produktion och arbetsrutin, att
punktutsugningar och ventilation m.m. hålles i trim
och att användning av bl.a. skyddsmasker ej
faller i glömska.
Man måste också vara särskilt uppmärksam på
de arbetsprocesser, vid vilka kristobalitdamm
kan uppträda, t.ex. borttagning av hårdmassa
på sådana detaljer, vid vilkas bearbetning
av-sugningen ej kan göras effektiv (större gods
med svåråtkomliga fickor). Man bör vidare med
lämpliga mellanrum företa orienterande
mätningar av luftens dammhalt, inklusive
koncentrationen av fri kristallin kiseldioxid i
dammet, och efter några års arbete bör man ånyo
mera ingående undersöka lufthygienen. En så-
Tabell 6. Beräkning av genomsnittlig
damm-exposition för olika yrkesgrupper i renseriet
(1961)
[-Genomsnittlig damm-exposition-]
{+Genom- snittlig damm- exposi- tion+} partiklar/1 Fri kristallin kiseldioxid (< 5 nm) kvarts
kristobalit % %
Grovrensare1 ....... 0,04 ■ 10° 5 <3
Finrensare i sliprum:
med hårdmassa ... . 0,3 • 10° 21 äi
utan hårdmassa . .. . 0,4 • 10° 2a * 3
Finrensare utanför
sliprum:
med hårdmassa . .. . 0,7 • 10° 18 12
utan hårdmassa . .. . 0,6 ■ 10° < 2 < 3
Pendelslipare ....... 0,4 • 10" 2 1
Traversförare
(i finrenseri) ...... 0,1 • 10° 3 < 2
Svetsare ........... 0,8 • 10° 1 < 1
Övriga arbetare ..... 0,1 • 10° 4 < 3
1 Den genomsnittliga dammexpositionen för grovrensarna
kan ej säkert beräknas med hänsyn till förekomsten av den
i tabell 5, fotnot a, angivna efterrensningen. I tabellen
anges den dammexposition, som förekommer vid skötseln av
våtrensningsanläggningen.
dan undersökning bör utföras redan tidigare,
om man ändrar arbetssättet, så att
dammbildningen och dammspridningen kan tänkas bli
avsevärt påverkad.
Genom här nämnda åtgärder synes man
emellertid ha de bästa förutsättningar att eliminera
silikosrisken i stålrenseriet. Som en yttersta
kontroll av expositionsförhållandena och för
att vetenskapligt utnyttja detta för vårt land
sannolikt unika erfarenhetsmaterial, har man
även funnit det värdefullt att fortsätta med de
läkarundersökningar, genom vilka man 30 år
tidigare uppdagade risken för silikos vid
gjuteriet.
Här skall även nämnas, att yrkesinspektören
i distriktet vid sina bedömanden enligt
arbetarskyddslagen funnit förhållandena
tillfredsställande och att Statens Institut för
Folkhälsan — med de reservationer som har anförts
— förklarat arbetsplatsen vara ur
silikossyn-punkt betryggande.
Den här redovisade ombyggnaden och
undersökningarna har klart understrukit, att
många olika synpunkter av teknisk och
medicinsk art av ibland konträr natur måste
beaktas vid planläggningen av ett renseri för att
man skall nå en ur olika aspekter god lösning.
Det är därför mycket viktigt att det vid
planläggningen redan på ett tidigt stadium
etableras ett intimt samarbete med
ventilationstekniker och med dem, som företräder de
yrkeshygieniska synpunkterna.
Litteratur
1. Ahlmark, A, Bruce, T & Nyström, A: Silicosis and other
pneumoconioses in Sweden. Scandinavian University Press,
Stockholm 1960.
428 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
