- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Rulltrottoarer och rulltrappor, av Bo G A Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rulltrottoarer och
rulltrappor

621.876.32
625.36

Med utbyggnaden av storstädernas affärscentra
och trafikterminaler tas allt fler rulltrottoarer
och rulltrappor i bruk för de interna
transporterna. Rulltrapporna var tidigare vid sidan
av personhissarna allenarådande för den
nämnda typen av transporter. På senare år har de
fått starkare konkurrens från rulltrottoarer,
vilka utformas som bandtransportörer.
Ingendera typen är någon egentlig nyhet. Sådana
installationer fanns i USA redan under 1800-talets
senare decennier. Båda slagen av anläggningar
tillverkas i Sverige.

Rulltrottoarer används även t.ex. i
parkeringshus och garage, i gruvor och
industrianläggningar, i sjukhus och hotell, i
utställningslokaler och nöjesparker, liksom till gångbanor för
fotgängare på starkt trafikerade platser. Gäller
det gångtrafik i olika plan kan de kombineras
med rulltrappor (jfr Tekn. T. 1956 s. 56; 1960
s. 1204 och 1258). Vid stigningar upp till 15°
(i undantagsfall till 18°) samt då det gäller att
i en gångförbindelse inrymma såväl
horisontell som lutande transport innebär
persontransportbandet en enklare anordning än
kombinationen med en rulltrappa. Vid
nedåtgående transporter bör dock lutningsvinkeln enligt
erfarenhet ej överstiga 12°.

Rulltrottoarer

Då en personbandtransportör är enklare
konstruerad än en rulltrappa, ger den lägre total
investeringskostnad än motsvarande rulltrappa
samt lägre underhållskostnader. En rulltrap-

Fig. 2. Rulltrottoar i italiensk formgivning.

pas transportförmåga är å andra sidan högre
än en bandtransportörs vid lika bredd och
transporthastighet. För personer med nedsatt
syn eller rörelseförmåga innebär
bandtransportören att de slipper "pricka rätt" på ett steg
vid påstigningen. För bägge
transportanordningstyperna visar amerikansk statistik, att
olycksfalisifrekvensen är betydligt lägre än för
vanliga fasta trappor av sten eller trä. För
maskinell persontransport i ett kontinuerligt
flöde med låga kapacitetskrav kan i vissa fall
enkla personlinbanor eller steghissar (Tekn. T.
1961 s. 11) vara väsentligt billigare än både
rulltrappor, rulltrottoarer och konventionella
personhissar.

Totala antalet personbandtransportörer i
världen beräknas i slutet av 1961 ha uppgått till ca

840

Sektion A-A

Fig. 1. Principskiss av lutande rulltrottoar; 1 fotoelektrisk cell för start, 2 pdstigningsplatta med strömbrytare, 3 roterande
rengöringsborste, 4 spännvikt med strömbrytare, 5 rullställ för bandböjning, 6 överpartsrullar, 7 underpartsrutlar, 8
handledare, 9 avstigningsplatta med strömbrytare, 10 drivmaskineri, 11 säkerhetsorgan för drivkedjespänning.

431 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free