Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Rulltrottoarer och rulltrappor, av Bo G A Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70. En stor del av dessa har tillkommit under
1961, och projekt till anläggningar av denna
typ finns nu i ett flertal världsstäder. Som
transportorgan används bl.a. det i Sverige
utvecklade gummibelagda stålbandet. Bandet är
så styvt och kan genom sin höga hållfasthet
spännas så hårt att man då man åker ej känner
de underliggande bärrullarna så mycket som
vid andra sorters band. Vid hög bandspänning
kan bärrullarna placeras relativt långt isär,
vilket även bidrar till lugn åkning.
Persontransportbandet har utvecklats i
samarbete mellan Trelleborgs Gummifabriks AB
och Sandvikens Jernverks AB. Det tillverkas
med slitplattor av gummi i såväl slätt som
räff-lat utförande. Stålet i bandet är 1,2—2 mm
tjockt, härdat och riktat kolstål samt
förekommer i bredderna 500—1 200 mm.
Gummitäck-plattorna är ca 4 mm tjocka. Bandtypens
styrka möjliggör transportavstånd upp till 1 300—
1 400 m i en och samma transportör utan
speciellt komplicerade drivanordningar, fig. 1. Det
svenska bandet har mottagits med stort
intresse ifrån utlandet, och hittills har sådana band
installerats i anläggningar i Milano, Sydney
och Osaka, tabell 1.
Anläggningen i Milano, fig. 2, finns i
Milanomässans entré och består av en 46 och en 18 m
lång transportör. Den längre av de båda
transportörerna för besökarna från gatuplanet upp
till andra våningen i en paviljong på mässan.
Den kortare förbinder två våningsplan i
samma byggnad. Under mässtiden har upp till 200
personer setts åka samtidigt på den längre
transportören. Det betyder fyra personer per
längdmeter eller ca 7 000 åkande per timme.
Anläggningen i Sydney som togs i bruk
sommaren 1961, förbinder ett kommunalt
parkeringshus genom en 210 m lång bergtunnel med
stadens affärscentrum. Höjddifferensen är 16
m och bandens rörelseriktning anpassas efter
trafikens variationer. Parkeringshuset rymmer
1 450 bilar och har efter rulltrottoarens
tillkomst fått omsättningen höjd till 2 000 bilar
per dag.
Osaka-anläggningen används som
kontorsentré hos en försäljningsfirma för bl.a.
persontransportörer och tjänar därför också som
demonstrationsanläggning. En annan
persontransportör enligt bandtransportsystemet finns på
ett japanskt nöjesfält i Nara, fig. 3, där man
i likhet med amerikanska förebilder visar
"morgondagens masstransportmedel".
varav 46 är svensktillverkade. För de
tillkommande sydvästra tunnelbanegrenarna har
ytterligare lika många rulltrappor nu beställts.
Den högsta rulltrappan i Stockholms
tunnelbana är nu den som används i västra utgången
på stationen vid Fridhemsplan. Den är 18,2 m
hög och lutar 30°. Stegbredden är 1 m liksom
på alla andra trappor i T-banan, och man
räknar med transportförmågan två personer per
steg. Transporthastigheten kan varieras mellan
0,5—1,0 m/s, dessutom har man ett lägre
hastighetsvärde för översynsarbeten. För
nedåtgående trappor vill man ej överskrida 0,5 m/s.
För uppåtgående trappor har man i flera
anläggningar Leonard-drift, så att hastigheten
genom kontinuerlig reglering kan anpassas till
transportbehovet. Så är t.ex. fallet med
rulltrapporna på stationen T-centralen, fig. 4, där
man för den uppåtgående trafiken först
använde 0,5 m/s, men då trafikanterna blev vana med
trappåkning ökade man hastigheten till den nu
använda 0,75 m/s.
Man räknar med att trapporna normalt skall
ha en transportförmåga på ca 8 000 personer
per timme, ehuru den teoretiska kapaciteten
kan uppgå till ca 18 000. Den mest
frekventerade utgångsspärren på stationen Hötorget
passeras vid morgonrusningen maximalt av 350
personer per minut eller 21 000 per timme.
Speciella säkerhetsåtgärder för passagerarna
Fig. 3.
Rulltrot-toar på
nöjesfält i Nara
(Japan). Bandlängden är 29 m och
stigningen 8,7°.
Rulltrappor
Där större lutningar skall övervinnas samtidigt
som stor transportförmåga fordras är
rulltrapporna oöverträffade som masstransportmedel.
För t.ex. den kollektiva lokaltrafiken i
Stockholm togs den första rulltrappan i bruk 1936
vid omstigningen från Saltsjöbanan till
Södermalmstorg, och den första rulltrappan i
Stockholms tunnelbanesystem på stationen
Medborgarplatsen är från 1950. I januari 1962 fanns i
Stockholms tunnelbana inalles 48 rulltrappor,
Tabell 1. Exempel på utländska rulltrottoarer med svenska,
gummibelagda stålband som transportorgan
Milano Sydney Osaka
Transportlängd.............. ........m 46 210 10
Bandstigning ............... 8,7° 8,5° 10°
Antal bärrullar per delning . . 2/1 000 1/600 —
Stålbandets bredd X tjocklek ...... mm 800X1,4 700X1,4 800X1,4
Gummiplattornas tjocklek ...... mm 4 + 4 4 + 4 4+4
Bandhastighet .............. ....... m/s 0,4—0,6 0,7 0,5
Teoretisk transportförmåga . . personer/h 4 500 2X3 000 3 600
432 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
