Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Stabilitet hos kustfartyg, av Ralph Norrby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen uppritas ett diagram, som visar
erforderlig metacenterhöjd som funktion av fartygets
deplacement, fig. 2.
Stabilitetsbedömning ombord
med rullningsförsök
Med kännedom om fartygets metacenterhöjd
finns det möjligheter för befälhavaren att
bedöma stabiliteten vid kaj eller till sjöss.
Meta-centerhöjden bestämmes härvid enklast med
ett rullningsförsök. Sådana försök består i att
fartygets rullningsperiod T mäts. Ekv. för
rullningsperioden kan skrivas
r =
2nk
v;
g GM
(5)
där k är tröghetsradien och g är
jordaccelerationen.
H Kato" baserar en formel för k på
rullnings-och krängningsförsök från ett stort antal
fartyg:
f = BMj/o,125[CBCÖ+1,10 CD(1-CB)(^-2,20
+
ßV
= BMy 0,125 X
(6)
där CB är blockkoefficienten, CD är
fyllighets-koefficienten för det översta genomgående
däcket, H är fartygets effektiva sidohöjd, d är
me-deldjupgåendet och BM är den mallade
bredden. Ekv. (6) gäller för passagerarfartyg,
kombinerade passagerar- och lastfartyg samt
lastfartyg. För tankfartyg bör stabilitetsbedömning
ske med momenträkning.
För bedömning av fartygets minimistabilitet
vid kaj eller till sjöss används Katos formel för
rullningsperioden:
T < 0,709 BM
1/3
V GMm
(7)
Ekv. (7) framställs grafiskt i ett rullningspe-
rioddiagram avsett för fartygsbruk, där
maximalt tillåten rullningsperiod T uppritats som
funktion av fartygets djupgående d, fig. 3.
Vid den praktiska användningen av
diagrammet i fig. 3 gäller som stabilitetskrav att
fartygets uppmätta rullningsperiod skall ligga till
vänster om den aktuella gränskurvan.
Fartygets medeldjupgående d beräknas som
medelvärdet av uppmätta djupgåenden på för- och
akterstäv och avsätts på den lodräta skalan i
diagrammet. Rullningsperioden T mäts som
medelvärdet av 5 till 10 hela rullningar och
avsätts på den vågräta skalan på diagrammet. En
hel rullning räknas styrbord (SB) •— babord
(BB) — SB eller BB—SB—BB.
Rullningsperio-den kan minskas genom att lasten flyttas
längre ned i fartyget eller genom fyllning av
barlasttankar. Fartyget får dock under inga
omständigheter nedlastas så att gällande
fribords-märke kommer under vattenytan.
Rullningsperioden vid stort akterligt trim
skall ligga väl till vänster om den aktuella
gränskurvan. Gränskurvan hD 0 m gäller när
godtycklig last förs i rummet. (Däckslasthöjden
hj) mäts från däck till lastens övre yta).
Stabilitetsdiagrammet är användbart när fartyget
ligger vid kaj och lastar eller lossar samt när
fartyget är till sjöss. Mycket små
rullningsrö-relser används lämpligen för bestämning av
rullningsperioden. Stora rullningsrörelser till
sjöss kan dock användas som ledning för
bedömning av stabiliteten.
Rullningsperiod vid däckslast
Med däckslast är rullningsperioden större än
utan däckslast vid samma GM, vilket beror på
en ökning av masströghetsmomentet.
Resulterande rullningsperiod för fartyg och däckslast
blir
Tf+d
-’•V-
K b + Kp
AF+D GM
(8)
Fig. 3. Maximalt tillåten rullningsperiod T för varierande djupgående d
och däckslasthöjd ho;–-vid kaj,- till sjöss, då däckslasten av
timmer har ökat med 15 % i vikt beroende på insuget vatten.
där KD är däckslastens masströghetsmoment,
Kf är fartygets masströghetsmoment utan
däckslast och AF+D är fartygets och
däckslastens vikt.
Vid beräkning av däckslastens tillskott till
masströghetsmomentet har antagits att
fartygets rullningsaxel sammanfaller med
skärningslinjen mellan centerlinje- och vattenlinjeplanet.
Trädäckslast ändrar masströghetsmomentet
och anses också kunna bidra till fartygets
formstabilitet. Det senare gäller dock endast
under förutsättning att trädäckslasten är väl
stuvad och surrad. Däckslasten får ur denna
synpunkt ej medräknas högre än understa
överbyggnadshöjden hjjo (jfr polska,
sovjetiska och östtyska stabilitetsföreskrifter).
Trädäckslasten anses ha en volymfyllbarhet av
30 % (enligt östtyska föreskrifter). Koks samt
torr och våt pappersmassa anses däremot ej
bidra till formstabiliteten.
Vid överspolning upptar trä och koks vatten,
varav följer en viktökning hos däckslasten, vil-
Fartgqetsdjupqàende d
Däckslinje
e
30-1–J-1-1-1-1-1-1-1-1
’ 5 6 7 8 9 10 11 12 13 th- 15 S
Rullningsperiod T
437 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
